Varför är centralbankerna viktiga för finansmarknaderna?

Centralbankerna har en avgörande roll på de globala finansmarknaderna eftersom de bestämmer hur mycket det kostar att låna pengar och låna ut pengar genom att reglera räntorna. Centralbanker styr räntorna för att se till att inflationen håller sig inom ett förutbestämt intervall baserat på ett lands ekonomiska förhållanden.

Att styra räntan är ett av centralbankernas mest effektiva verktyg. Eftersom räntan påverkar hur mycket det kostar att låna pengar och låna ut pengar har den en direkt inverkan på ett lands ekonomiska situation.

Om det t.ex. är dyrare att låna pengar kommer personer som redan har skulder att ha mindre pengar att spendera på andra saker. De som inte redan har skulder kanske skjuter upp stora köp, som att köpa en bostad, tills dess att räntan sjunker. När färre människor spenderar pengar tenderar priset på varor och tjänster att sjunka, vilket dämpar inflationen.

När räntorna är låga, å andra sidan, är det billigare att låna pengar. När fler människor spenderar mer ökar efterfrågan på varor och tjänster medan utbudet förblir detsamma. Det leder till att priserna stiger.

Alla centralbanker säkerställer det finansiella systemets stabilitet och kontrollerar penningmängden i systemet. Vissa centralbanker, som den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed), har ytterligare ekonomiska mål, t.ex. att öka sysselsättningen på arbetsmarknaden.

Centralbanker och volatilitet

Centralbanker kan orsaka volatilitet på marknaden. Det är vanligt att investerare inte bara följer centralbankernas beslut, utan också alla uttalanden som görs av personer som ansvarar för att fastställa varje lands penningpolitik. Ofta är plötsliga rörelser på finansmarknaderna ett resultat av en centralbanks uttalanden, eftersom dessa kan leda till förväntningar hos investerarna. Andra gånger kan det vara makroekonomiska faktorer som styr marknaden, ofta i väntan på att centralbanken ska tvingas reagera.

En av de mest välkända marknadshändelserna under senare år är direkt relaterad till ett centralbanksbeslut. Nationalbanken i Schweiz (SNB) skrämde marknaderna den 15e januari 2015 med ett uttalande som skakade om valutamarknaden.

SNB hade styrt marknaden i flera månader med målet att hålla eurons värde över 1,20 schweizerfranc. Detta skedde genom att de satte ett minimum för växelkursen mellan euro och schweiziska franc (EUR/CHF) på 1,20. I januari 2015 överraskade dock SNB marknaderna genom att ta bort detta minimum. Detta gjorde att eurons värde gentemot den schweiziska francen sjönk drastiskt från 1,20 till 0,80.

Detta kallades för Euro-Swisse Flash Crash och resulterade i betydande förluster för alla som hade långa positioner på EUR/CHF. Detta oväntade beslut ledde till att många långa positioner stängdes samtidigt och att värdet på öppna positioner föll snabbt. Det var väldigt få personer som gynnades av denna marknadsrörelse. Korta positioner fanns i princip inte på grund av SNB:s tidigare ställningstagande att inte låta sin valuta falla under 1,20.

Europeiska centralbanken (ECB) är ett till exempel på hur banker kan ändra riktningen på marknaden. När euron stod inför ett allvarligt trovärdighetsproblem höll ECB:s ordförande Mario Draghi ett tal i London den 25e juli 2012. Hans uttalanden skakade de offentliga skuldmarknaderna. Hans tal, som än idag är ihågkommet för meningen "vad som än krävs", hjälpte investerare att återigen bygga upp förtroendet för euroområdet och det skapades starka rörelser på obligationsmarknaderna.

Den här gången var det inte ett beslut som hade fattats av centralbankernas styrelse som fick marknaden att reagera. Snarare var det orden i ett offentligt uttalande, som egentligen inte hade något samband med själva organisationen, som påverkade.

Centralbankernas historia

De första centralbankerna grundades på 1600-talet. Sveriges riksbank, som grundades 1668, är en av dessa centralbanker.

Många av dem började som privata företag och övergick gradvis till offentliga institutioner, vilket gjorde det möjligt för dem att uppnå sin status.

Andra banker, som amerikanska Fed, grundades 1913 som svar på ett antal finansiella kriser som bröt ut i landet runt sekelskiftet.

Den europeiska centralbanken (ECB) grundades efter att de europeiska länderna bestämt sig för att utveckla en gemensam ekonomisk region med en gemensam valuta. Länderna behöll sina nationella centralbanker, även om deras roll blivit mindre framträdande efter att ECB grundades.

Stora centralbanker

- Federal Reserve (Fed): USA:s centralbank styr världens största ekonomi och håller ett öga på dollarn, vilket är valutan som har störst inverkan på alla globala handelstransaktioner. Dess styrande organ, Federal Open Market Committee (FOMC), sammanträder åtta gånger per år. Den presskonferens som hålls efter varje möte brukar kunna orsaka volatilitet på marknaderna. Investerare och traders håller koll på marknaderna när dessa uttalanden förväntas.

- Europeiska centralbanken (ECB): Med tanke på eurons dominans som referensvaluta är ECB en betydande organisation. ECB-rådet, som består av centralbankscheferna i alla EU:s medlemsländer, sammanträder var sjätte vecka för att fastställa och tillkännage ECB:s penningpolitik.

- Bank of Japan (BoJ): Den japanska centralbanken är en av världens tre största centralbanker. Dess penningpolitiska råd sammanträder en gång i månaden och är känt över hela världen för sin ultraexpansiva politik, som direkt eller indirekt injicerar stora summor pengar i ekonomin.

- Bank of England (BoE): Detta organ övervakar att det finansiella systemet är effektivt i hela Storbritannien. BoE:s penningpolitiska kommitté (MPC), liksom Feds FOMC, sammanträder åtta gånger per år.

- Kinas folkbank (PBoC): Detta organ sammanträder inte regelbundet och Kinas ekonomi är reglerad av landets regering. Dock blir Kinas centralbank ett allt oftare förekommande inslag på investerarnas agenda i takt med att yuanen blir relevant internationellt.

- Utöver de fem som nämns ovan finns bland annat följande centralbanker:

Schweiziska centralbanken (SNB)
Australiens centralbank (RBA)
Kanadas centralbank (BOC)
Nya Zeelands centralbank (RBNZ)
Rysslands centralbank (CBR)
Indiens centralbank (RBI)
Brasiliens centralbank (BCB)
Mexikos centralbank (Banxico)
Sydafrikas centralbank (SARB)

Så kan du tänka vid centralbanksmeddelanden

Att hålla ett öga på uttalanden och meddelanden från världens centralbanker är avgörande för alla traders. Det är särskilt viktigt för traders och investerare som behöver reagera snabbt på eventuella marknadsrörelser.

Centralbanker har ofta störst inverkan på valuta- och obligationsmarknaderna, men vi ser ofta effekter på andra marknader som aktier och råvaror.

Var uppmärksam på marknadsförhållandena för att behålla din flexibilitet. Åsikter och synpunkter ändras snabbt, vilket gör att volatiliteten kan bli enorm. Traders måste hålla sig välinformerade, prioritera riskhantering, vara redo att reagera snabbt och dra nytta av marknadsförändringar. Kom ihåg att de första reflexmässiga reaktionerna ofta vänder när situationen har lugnat ner sig och öppnar nya möjligheter efter den ursprungliga marknadsförändringen.