Lär dig mer om konsumentprisindex (KPI)

Levnadskostnader som ökar över tid kallas för inflation. Konsumentprisindex, eller KPI, mäter inflationen genom att följa prisförändringar på varor och tjänster.

När KPI går upp betyder det vanligtvis att inflation kommer att ske. Levnadskostnaderna kommer därmed att stiga på ett antal olika sätt. Här är de vanligaste sätten:

• Ökad efterfrågan (demand-pull) - Priser stiger när efterfrågan är större än utbudet.
• Minskat utbud (cost-push) - Priser stiger när utbudet minskar men efterfrågan förblir densamma.
• Beteende utifrån förväntningar - Ibland kan inflation orsakas av att vi människor agerar baserat på att vi förväntar oss en inflation. Om ett kafé till exempel förväntar sig att inköpspriset på kaffe kommer att stiga kan de komma att höja priset per kopp kaffe för att skydda sig mot den förväntade prisökningen. Genom att göra detta höjer de alltså priset på kaffe trots att det inte har funnits några andra inflationsdrivande faktorer.

Som trader är det viktigt att förstå hur KPI påverkar marknaderna. I tabellen nedan finns några frågor som kan vara bra att fundera över:

Som du säkert redan vet är varje marknad unik och det kan därför vara svårt att definiera vilken påverkan inflation har. För att beskriva hur inflation kan påverka de olika marknaderna kan vi se tillbaka på några historiska exempel.

70-talets kraschande aktiemarknad

I USA steg priset på varor och tjänster kraftigt under början av 1970-talet till följd av bland annat oljebrist och statens stora utgifter. Detta försvagade dollarn, vilket ledde till att människor inte längre fick lika mycket för sina pengar. Med andra ord gick levnadskostnaderna upp.

För att försöka dämpa inflationen höjdes räntorna kraftigt av Federal Reserve (Fed). De höjda räntorna gjorde att det blev dyrare för landets företag att låna pengar. Detta påverkade deras vinster och skapade oroligheter hos aktieägare och investerare, vilket ledde till att aktiemarknaden kraschade kraftigt. Detta är en av de värsta nedgångarna sedan 30-talets stora depression.

Vissa tror att aktiemarknaden går upp när inflationen stiger. 70-talets aktiekrasch visar oss dock att marknaderna i slutändan skadas om priser stiger för snabbt. Plötslig och extrem inflation kan alltså vara förödande för de finansiella marknaderna.

2000-talets guldrusch

Den stigande inflationen under det tidiga 2000-talet medförde att priset på guld gick upp. Många såg då guld som ett hedge-alternativ mot den rådande inflationen och den svaga dollarn. Det var dock inte bara inflation som gjorde att guldpriset steg. Det fanns några andra viktiga faktorer som också påverkade situationen. Några av dessa var:

• Krigen i Afghanistan och Irak samt attacken den 11e september 2001 gjorde att guld började framstå som ett säkert investeringsalternativ.
• Världens centralbanker, speciellt i Kina och Ryssland, ökade sina guldreserver för att röra sig bort från ett för stort fokus på den amerikanska dollarn.
• Nya börshandlade fonder (ETF:er) som fokuserade på guld gjorde det lättare för privatpersoner att köpa guld.

Inflationen spelade visserligen roll, men guldets utveckling berodde på en kombination av faktorer som geopolitik, centralbankernas efterfrågan samt finansiella innovationer. De finansiella marknaderna är komplexa, med många faktorer som kan driva priserna både uppåt och nedåt. Det är därför viktigt att förstå helhetskontexten när man kikar på KPI-siffrorna.

80-talets finansbubbla i Japan

Under 1980-talet skedde en ekonomisk boom i Japan som ledde till en ekonomisk bubbla. För att lugna spekulationer och förhindra en kollaps höjdes räntorna av Japans centralbank. Tyvärr ledde detta till att bubblan sprack. De japanska aktie- och fastighetsmarknaderna kraschade och en lång period av stagnation och låg inflation inleddes.

När värdet på aktier och fastigheter föll valde många att istället investera sina pengar i japanska statsobligationer (JGB), vilket drev upp obligationspriserna. Obligationspriserna steg dock inte bara på grund av låg inflation. Snarare var den låga inflationen ett symptom på en utbredd ekonomisk stagnation.

Inflationen och obligationspriserna var visserligen sammanlänkade, men inflationen orsakade inte ökningen av obligationernas pris. Den låga KPI-siffran återspeglade de svaga ekonomiska förhållanden som i första hand ledde människor till att köpa obligationer. Detta exempel visar att KPI är sammanflätat med den totala ekonomin och är ofta ett symptom av, snarare än en orsak till, ekonomiska förändringar.

Hur kan du som trader använda denna information?

KPI kan definitivt påverka marknaderna, men indexet styr inte marknaderna på egen hand. Om du vill förstå hur marknaden rör sig i samband med nyheter som berör KPI finns det två saker att leta efter:

• Om du tror att KPI kommer att komma in högre än marknaden förväntat sig (så kallad "positive surprise") bör du hålla ett öga på utvecklingen för värdeaktier. Värdeaktier innebär aktier i företag som anses vara undervärderade jämfört med deras realvärde. Denna typ av företag tenderar att utvecklas bättre under inflationsperioder.
• Om du tror att KPI kommer att komma in lägre än marknaden förväntat sig (så kallad "negative surprise") bör du hålla ett öga på den viktigaste råvaran i det relevanta landet. En låg KPI-siffra tyder ibland på lägre råvarupriser.

Kom ihåg att en viss indikator inte ger tillräckligt med information för att fatta komplexa finansiella beslut. Utöver KPI-siffran bör du ta hänsyn till olika prisdiagram, din maximala risk och och fundamentala analysindikatorer.