Inflation – fatta välgrundade beslut

I decennier har investeringar i guld, fastigheter eller realobligationer lyfts fram som det bästa skyddet mot hög inflation.

I den här artikeln ska vi undersöka om det faktiskt stämmer och titta på om investeringar i aktier, CFD-kontrakt eller börshandlade produkter (ETP) – där du inte äger den underliggande tillgången utan får exponering mot tillgångens prisrörelser – kan erbjuda högre avkastning och därmed bättre skydd mot inflation.

Eftersom inflationen (vilket vi definierar som en prisökning över 5 %) sänker köpkraften – mängden varor eller tjänster som du kan köpa med en enhet av pengar, till exempel en euro – är det viktigt att du skyddar dina besparingar och investeringar från denna smygerodering.

Inflationstakten för konsumtionsvaror i Sverige

Hur påverkar inflationen dina besparingar?

Vi säger att du har sparat 10 000 euro och inflationen är 10 % per år. Efter ett år har köpkraften för dina besparingar minskat med 10 % eftersom priserna har ökat med 10 %. Det betyder att de varor och tjänster som du kunde ha köpt för 10 000 euro för ett år sedan nu kommer att kosta 11 000 euro. Om du inte får minst 10 % avkastning på dina besparingar fortsätter köpkraften för dina pengar att sjunka under kommande år.

Därför är det viktigt att du tänker på inflationens effekter när du sparar och investerar inför framtiden.

Enkelt uttryckt äter inflationen upp dina besparingar. Många inser inte hur inflationen påverkar kontanter som är insatta på bankkonton, särskilt på längre sikt. Om du har lagt undan kontanter eller lämnat pengarna på bank- eller sparkonton som ger låg eller ingen ränta kan den erodera en stor andel av din förmögenhet.

Intervju med Chris Beauchamp, Chief Market Analyst hos IG:

Varför har inflationen ökat igen under de senaste åren?

Det har skett två saker i världen efter pandemin som har drivit på inflationen: Först skapades inflation på tillgångssidan på grund av en serie flaskhalsar i tillverkningsindustrin, som inte kunde hålla jämna steg med efterfrågan när den globala ekonomin åter öppnade. När den globala produktionen ökade var volymerna för stora för att infrastrukturen, till exempel hamnarna, skulle klara av att hantera dem. Det ledde i sin tur till flaskhalsar i flödet av varor till butikerna och fick priserna att stiga. Vidare steg olje- och gaspriserna på grund av kriget i Ukraina och en oro för att den ryska oljan skulle stängas av. Det spred sig sedan vidare till löner, hyror och annat, vilket ledde till att inflationen bäddades in i ekonomin.

Varför kan inte stater bara trycka mer pengar?

Genom att öka penningtillgången skulle staten förvärra problemet. En penninginjektion i ekonomin skulle få konsumenter och företag att spendera mer, vilket skulle öka efterfrågan utan att öka tillgången och därmed återskapa problemen i leveranskedjorna. Det blir snabbt en självförstärkande cykel eftersom priserna stiger och möts med nya penninginjektioner.

Vilka industrier eller sektorer tenderar inflationen att påverka först, och för vilka tar återhämtningen längst?

Råvarusektorerna tenderar att känna av effekterna först, men på ett relativt gynnsamt sätt eftersom priserna på deras huvudprodukter stiger. Ökade livsmedelspriser påverkar snabbt mataffärer och livsmedelsproducenter, som ser hur deras produkter påverkas och därmed även deras marginaler.

Vad gör du personligen för att skydda dina besparingar mot inflationen?

Om det handlar om överskottspengar som inte behövs på minst tre år ger investeringar på marknaden via ett mäklarkonto, en tradingapp, CFD:er eller börshandlade produkter den bästa hedgingen mot inflation.

Populära metoder för inflationshedging: hur effektivt är det?

Den traditionella rekommendationen för att skydda sig mot hög inflation har varit att antingen köpa råvaror som guld eller investera i fastigheter eller högavkastande aktier och obligationer.

Frågan är om det har fungerat i den nuvarande inflationsmiljön.

Vi ska analysera det potentiella resultatet av investeringar i alla dessa tillgångar under tidigare inflationsperioder och under det senaste året. Vi ska även undersöka investeringar i aktier som drar nytta av inflationens orsaker. Det kan till exempel vara oljeaktier som BP, som steg tack vare höjningen av olje- och gaspriserna till följd av Rysslands invasion av Ukraina och ökade med över 50 % år 2022.

Situationen var liknande under energikrisen 1973 till 1979 när västländerna hade brist på olja, vilket fick den genomsnittliga årliga inflationen i USA att stiga till ca 8,8 %.

Investerare som köpte guld kunde hedga mot prishöjningar på varor och tjänster eftersom denna ädelmetall genererade imponerande 35 % avkastning på årsbasis under perioden.

Sedan dess har guldet lyfts fram som en bra inflationshedge, men det stämmer faktiskt inte alltid.

Från 1980 till 1984 var den årliga inflationen i USA i genomsnitt 6,5 % medan guldpriset sjönk med i genomsnitt 10 % varje år. Från 1988 till 1991 var den årliga inflationen i genomsnitt 4,6 %, men ändå sjönk guldpriset i genomsnitt med ca 7,6 % per år.

Fjolårets inflation steg till över 10 % i delar av Europa och då underavkastade även guldpriset, som sjönk en aning i US-dollar på årsbasis. Det gick bättre i euro, men ädelmetallens pris steg med mindre än 6 % – strax över hälften av inflationstakten 2022.

Guldpriset klarade sig sämre än till exempel fastigheter, som i de flesta av Europas största städer under de senaste åren har stigit ungefär i linje med inflationen – inom 2–3 % marginal – precis som under den största delen av inflationsperioden på 1970- och 1980-talen.

Vilka hedgestrategier för inflation är värda att hålla ett öga på?

Hur kan då investerare som inte har möjlighet att investera direkt i fastigheter skydda sig själva och sina besparingar när inflationen skjuter i höjden? De kan till exempel investera i fastighetsfonder (REIT-fonder) – företag som äger eller finansierar intäktsgenererande fastigheter i en rad olika fastighetssektorer. Det är inte den bästa idén, eftersom REIT-fonderna i genomsnitt sjönk med 15 % under 2022 och med andra ord under fjolåret inte fungerade som inflationshedge.

Ett annat sätt att säkra mot inflation är att köpa aktier i företag som erbjuder hög direktavkastning och vars avkastning helst är högre än inflationstakten.

En sådan strategi har förstås sina risker eftersom företagets höga direktavkastning kan bero på att aktiekursen har sjunkit kraftigt. Det kan i sin tur tyda på ekonomiska problem som kan förhindra att företaget betalar utdelning i framtiden eftersom kassan behöver bibehållas, vilket sedan kan orsaka ytterligare avsäljning i aktiekursen.

Till exempel betalade det tyska fraktrederiet Hapag-Lloyd 16,6 % utdelning förra året, vilket slog inflationen med bred marginal. Däremot rasade aktiekursen med över 34 % 2022 vilket i praktiken utplånade direktavkastningen.

Investeringar i andra råvaror än guld kan ibland också fungera som inflationshedge, men det är inte lätt att veta vilken råvara man ska köpa.

Den som trodde att kriget i Ukraina skulle leda till en energikris (som den i Europa 2022) och köpte energirelaterade aktier, börshandlade produkter eller CFD:er klarade sig väldigt bra och överträffade enkelt inflationen. Den som investerade i fel råvaror kunde ha förlorat mycket mer än bara inflationen.

Kolpriset mer än fördubblades 2022 och steg med 157 % när efterfrågan ökade. Även andra råvaror som litium (+87 %), nickel (+43 %), titan (+27 %) och eldningsolja (+21 %) steg mycket mer än inflationen.

Andra råvarupriser, som magnesium (-54 %), propan och tenn (-37 %), naturgas TTF (-20 %), zink (-18%), aluminium och koppar (-16 %), sjönk däremot kraftigt.

Det betyder inte nödvändigtvis att priset på ädelmetaller som guld inte längre fungerar som säkra tillgångar – vilket de fortfarande gör och vilket vi kunde se när Ryssland invaderade Ukraina i början av 2022 och guldpriset steg med upp till 15 % – men dessa uppgångar tenderar att snabbt plana ut och inte leda till fortsatt överavkastning som skulle kunna användas som varaktig inflationshedge.

Då återstår realobligationer, vilket är värdepapper som utformats för att skydda investerare mot inflationen och främst emitteras av stater såsom Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Italien och Spanien. De indexeras i teorin efter inflationen, vilket innebär att kapital- och räntebetalningar varierar med inflationstakten.

Det fungerar däremot inte alltid i praktiken. Det beror på att den indexerade inflationen inte nödvändigtvis motsvarar den verkliga inflationstakten eftersom priset på realobligationer i högre grad bestäms av finansmarknadernas förväntningar på inflationen under kommande månader, kvartal och år, i stället för av den faktiska inflationen.

Till exempel sjönk iShares TIPS Bond ETF (TIP) år 2022 med över 17 % under en period då den årliga inflationen i USA var ca 6,5 % per december 2022.

Inflationstakten för olja, guld och OMX Stockholm 30

Vilka tillgångar tappar i värde under inflation?

Kontanter och sparkonton i banker tappar värde när inflationen är hög.

Inflationen eroderar köpkraften gradvis över tid och därför beskrivs den ibland som en ”silent killer”. Inflationens effekter märks nämligen inte med en gång utan visar sig över tid, utom när inflationen är över 50 % per månad då det klassas som hyperinflation.

Axel Rudolph, Senior Financial Analyst på FSTA, minns en historia som hans tyska farfar berättade för honom från sin tid som student under Weimarrepubliken i 1920-talets Tyskland. Där skedde hyperinflation mellan 1919 och 1923 då kostnaden för varor och tjänster ökade exponentiellt.

Mellan juli 1914 och januari 1920 steg det tyska grossistprisindexet med hela 12,6 gånger, vilket motsvarar en ökning på 1 260 % på mindre än sex år. Och det var inte den värsta tiden – det tyska grossistprisindexet per november 1923 hade stigit med 726 miljarder gånger!

Det betyder att priserna fördubblades ungefär var fjärde dag när inflationen var som högst och den högsta månadsinflationen var 29 500 %. För att ge ett sammanhang kostade en limpa bröd en tysk mark 1919. År 1923 kostade samma limpa bröd 100 miljarder mark. Reichsmarkens värde hade sjunkit från 4,2 mark per US-dollar 1914 till en miljon per dollar i augusti 1923 när den tyska regeringen introducerade rentenmarken för att stoppa hyperinflationen.

Hur klarade människor sig? Många gjorde det inte och led av hyperinflationens konsekvenser: fattigdom, livsmedels- och varubrist på grund av brutna leveranskedjor, hamstring och devalvering av valutan samt ekonomisk, finansiell och politisk kollaps. Andra – vanligtvis sådana som fick betalt i utländska valutor som US-dollar – fick i stället stora fördelar av sin ökade köpkraft i hemlandet.

Eftersom Axels farfar fick ett månatligt stipendium brukade han omedelbart växla sina reichsmark till US-dollar på den svarta marknaden och sedan växla tillbaka dem till tyska mark under månaden när det behövdes. På så vis kunde han bibehålla en del av sin köpkraft varje månad.

Hyperinflation har skett många gånger under historiens gång, men det betyder inte nödvändigtvis att det kommer att ske i samma eller andra länder inom den närmaste framtiden.

Hur ser dagens inflationsmiljö ut?

Trots att inflationen nådde tvåsiffriga nivåer i många industriländer 2022 är risken för hyperinflation relativt låg i dessa länder, särskilt där en oberoende centralbank arbetar med att tygla och kontrollera inflationen. Så ser det ut i de flesta utvecklade ekonomier i dagens läge. Med det sagt har hyperinflation inträffat 43 gånger i 28 länder från 1796 till 2012.

Latinamerikas tredje största ekonomi Argentina plågas fortsatt av ihållande hyperinflation och en uppåtgående spiral där priserna i januari 2023 var 98,80 % högre än i januari 2022. Det är högre än i Turkiet, där inflationen var 85,51 % på årsbasis i oktober 2022.

Politisk inblandning i centralbankens politik (som i Turkiet) och misskötsel av penningpolitiken (som i Argentina, som har haft 17 finansministrar och 13 centralbankschefer under 2000-talet) kan orsaka inflationsspiraler som är mycket svåra att stoppa.

Även länder med en oberoende centralbank, som Tyskland, hade tvåsiffrig inflation 2022. Konsumentprisindexet (KPI) steg till 10,4 % – landets högsta inflationstakt sedan Tysklands återförening – innan den började sjunka och landade på 8,7 % i januari 2023.

Den största boven bakom den höga inflationen i Europa är kraftigt ökade energikostnader på grund av Rysslands invasion av Ukraina, där sanktionerna har inneburit att EU-länderna måste införskaffa olja och gas från andra länder.

De kraftigt höjda energipriserna har under de senaste månaderna fått europeiska ledare att erbjuda sina invånare lättnadspaket i ett försök att sänka priserna. Det har skett i bland annat Italien, Frankrike och Tyskland.

Med det sagt kan vissa ekonomier i EU ändå drabbas av lågkonjunktur 2023, vilket bör bidra till att minska inflationstrycket eftersom konsumenterna spenderar mindre.

Vad handlas mest när inflationen är hög?

Med tanke på aktiemarknadernas volatilitet – nästan alla var björnmarknader 2022 – är det inte överraskande att många investerare har valt att handla långt och kort på DAX 40, Dow Jones Industrial Average (Dow) och Nasdaq 100 (bestående av teknikaktier) samt köpa guld som hedge inte bara mot inflationen, utan även mot sjunkande aktiekurser.

EUR/USD är valutaparet som handlats mest, åtföljt av GBP/USD och USD/JPY.

På grund av kriget i Ukraina har även olja och naturgas handlats aktivt, samt kryptovalutorna Bitcoin, Ether och Bitcoin Cash.

Tesla tog täten bland enskilda aktier, medan börshandlade fonder (ETF:er) var blandade där första halvåret 2021 leddes av iShares Global Clean Energy ETF och andra halvåret 2022 leddes av iShares 20+ Year Treasury Bond ETF.

Vad gör IG:s analytiker när inflationen är hög?

Axel Rudolph: ”Du kan försöka skydda dig mot inflationens effekter genom att investera i tillgångar som har potential att stiga i värde, som aktier, vissa råvaror och fastigheter, som kan erbjuda en avkastning som överstiger inflationen. Jag använder teknisk analys och till exempel spread betting på DAX-terminer, medan jag disciplinerat följer specifika risk- och penninghanteringsstrategier.”