CFDs är i allmänhet ett mer tillgängligt sätt för individer att handla råvaror i jämförelse med traditionell handel – främst på grund av hur handeln fungerar och hur marknaderna är prissatta.

Så här fungerar handeln

På den underliggande marknaden handlas råvaror vanligtvis i stora storlekar som kallas kontrakt. Exempelvis handlas guld i storlekar om 100 troy ounce, medan Brent-råolja handlas i kontrakt om 1000 fat, vilket motsvarar 42 000 gallons.

Realistiskt sett är dessa storlekar för stora för många individer att handla. Om guld var prissatt till 1000 $ per troy ounce skulle ett parti kosta 100 000 $. På samma sätt skulle ett parti Brent-råolja vara värt 50 000 $ om ett fat kostar 50 $. Även om hävstång vanligtvis finns för råvaruterminer kommer du normalt att bli tillfrågad om ett säkerhetskrav på minst 5–10 %, vilket ökar vid volatila marknadsförhållanden.

Råvaru-CFDs efterliknar ett köp av råvarukontrakt på den underliggande marknaden. När du handlar CFDs byter du skillnaden mellan kontraktets öppnings- och stängningspriser istället för att köpa eller sälja den fysiska tillgången. Råvaru-CFDs drar också nytta av hävstång, vilket innebär att du bara behöver göra en relativt liten insättning jämfört med den fulla storleken på din position.

Hur råvaror prissätts

Råvaror prissätts annorlunda på den underliggande marknaden jämfört med aktier, index eller valutor. Aktier är alltid prissatta i den lokala valutan där de är noterade, index mäts i punkter och valutapriser har en standardiserad notering.

Titta nu på råvarupriserna i tabellen nedan. Medan var och en mäts i olika enheter tenderar flertalet att vara prissatta i dollar, men det finns några undantag.

Men som vi har sett köper du inte varan direkt när du handlar CFDs på dessa marknader, utan i stället handlar du på rörelser i råvarupriset. Det innebär att du i stort sett kan bortse från enheterna och valutan, vilket du inte hade kunnat om du hade handlat i den underliggande marknaden. Dock behöver du fortfarande veta exakt hur mycket ett kontrakt är värt för varje råvara.

Exempelvis:

Spreadar på råvaror

Precis som aktier handlas råvaruterminer på specifika börser runt om i världen, vilket innebär att det finns officiella köp-och säljpriser på den underliggande marknaden. Leverantörerna kommer då att lägga sin egen spread ovanpå dessa som en avgift på affärer på den marknaden.

Dessa spreadar är ofta varierande, vilket innebär att de tenderar att fluktuera under hela handelsdagen baserat på marknadsförhållandena. När leverantörerna gör reklam för sina spreadar kvoterar de oftast något av följande:

• Minsta spread – den snävast möjliga spreaden en leverantör erbjuder.
• Normal spread/standardkontraktsspread – den spread en leverantör använder oftast.

Här är de standardkontraktspreadar som IG kvoterar för de marknader vi redan har tittat på:

Som du kan se varierar dessa spreadar mycket beroende på den underliggande marknaden, men de kan också bli bredare om den marknaden är särskilt volatil eller illikvid.

Det är alltid viktigt att noga kontrollera detaljerna för en marknad innan du handlar på den. Detta gäller särskilt för råvaror. På grund av de olika sätt råvaror prissätts på och vilken spread de har kan innebörden av ”en punkt” variera avsevärt från marknad till marknad.

Hävstångseffekt

När du handlar med CFDs på råvaror måste du reservera ett säkerhetskrav, som kanske bara är en liten del av värdet på det råmaterial du handlar på. Kom ihåg att din potentiella förlust dock kan vara mycket större än så.