Uppvärmning inför det amerikanska presidentvalet

Spänningen stiger

Det är inte så långt kvar nu till presidentvalet i USA. Sommaren swishar förbi och sen är det september, oktober och 5 november är det dags. ”Primary election season” bjöd inte på någon vidare spänning men räkna med när det väl drar ihop sig. Såväl ovissheten vad gäller utfall men också konsekvenserna för såväl inhemsk som global ekonomi.

Hur kan vi kortfattat beskriva de bägges prestationer under deras sittande period som president? För att vara riktigt kortfattad, stimulanser. Fiskala stimulanser i form av sänka skatter, avregleringar och stimulanspaket likt Bidens Inflation Reduction Act.
Om vi blickar framåt mot den kommande fyraårsperioden är det dock svårt att se samma investeringslusta, eller möjligheten till en sådan, när den amerikanska statsskulden redan befinner sig på historiskt höga nivåer, budgetunderskotten stora och räntor som sannolikt kommer förbli relativt höga under en längre period.

Välmåendet för amerikansk ekonomi får dessutom också sägas vara rätt hyggligt just nu. Utsikterna ser helt enkelt annorlunda ut än när de båda stationerade sig i Ovala Rummet för första gången. Det är därför rimligt att vänta sig en mer neutral finanspolitik än tidigare.

Trump och tariffer

Än så länge har Trumps vallöften snarare pekat mot en ökad ekonomisk risk än tvärtom. Både på hemmaplan men kanske ännu mer ur ett globalt perspektiv. Trumps uttalanden kring högre tariffer på amerikansk import är betydligt mer aggressiva jämfört med vad som introducerades i början på hans presidentskap 2018.

Förhoppningen och tanken bakom detta är såklart att stärka den inhemska ekonomin, att möjliggöra för amerikanska bolag att öka sin produktion. Frågan man kan ställa sig där är dock om det verkligen finns tillräckligt med ledig kapacitet i form av fabriker och personal?

Det ska samtidigt sägas att det inte finns samma möjlighet att neutralisera eventuella nya tariffhöjningar med skattesänkningar. Räkna med en räntemarknad som inte skulle gilla att se sådana skattesänkningsförslag med tanke på den ökade oro som finns kring landets underskott och allt större skulder i offentlig sektor.

Biden sitter fast?

Om Biden vinner är det frågan om hur stort manöverutrymme det finns för att få igenom nya förslag i såväl kongress som senat. Tidigare förslag om nya utgiftsökningar med hjälp av högre skatter på företag och rika verkar ha svårt att få genomslag i kongressen och det finns en risk för Biden att detta kommer hålla i sig när såväl kongress som senat verkar agera motsträvigt.

Det är dock inte bara Trump som använder sig av tariffer i ett försök att stärka den inhemska ekonomin. Wall Street Journal rapporterar om att Bidenadministrationen förbereder en fyrfaldig höjning av tullavgifterna för elbilar från kinesiskt håll. Höjningen är en del av ett tullavgiftspaket, där tullarna höjs på ett flertal varor inom energiomställningen. Detta i ett försök att skydda producenter och arbetstagare i USA.

Tre möjliga effekter på de finansiella marknaderna om Trump blir vald president:

1. Högre tariffer kan ge en skjuts till inflationen, framförallt när efterfrågan hos kunden tillåter den som säljer sin vara att överföra ökade kostnader till konsumenten istället för att tvinga pressa ned sina egna marginaler. Centralbankerna är nog väldigt alerta på nya inflationsimpulser. Nya tariffer skulle med andra ord öka risken för mer en tajtare penningpolitik. Att störa den väntade räntesänkningscykeln skulle kunna få implikationer på de allra flesta finansiella tillgångsslag.

2. Samtidigt kan vi nog räkna med en starkare dollar om Trump blir vald president, vilket å sin sida skulle kunna mildra en sådan inflationsimpuls. När högre tariffer väntas slå hårdare mot övriga världen än för den alltmer stängda amerikanska ekonomin. Europeisk bilindustri är ett exempel på en sektor som skulle kunna hämmas.

3. Euron kan tänkas försvagas om Trump faktiskt sätter sin plan i verket vad gäller att stoppa USA:s support till Ukraina och även omvärdera landets involvering i NATO.