Vad är en börskrasch och hur kan du handla på den?

Vad är en börskrasch?

En börskrasch innebär att priset på ett stort antal aktier på en aktiemarknad plötsligt rasar mycket kraftigt, vilket resulterar i att hela indexet tappar i värde. Det finns ingen exakt definition av hur stort prisraset måste vara, men man brukar säga att det krävs minst ett tvåsiffrigt procenttal inom loppet av några timmar eller dagar för att det ska vara tal om en ”krasch”.

Det är inte samma sak som en ”korrigering”, då priserna sjunker med 10 % från sitt 52-veckors högsta när investerare omvärderar den underliggande marknaden. En krasch sker i allmänhet på mycket kortare tid.

Så handlar du på en börskrasch

1. Läs mer om börskrascher och vilka marknader som påverkas
2. Ta reda på hur finansiella marknader fungerar med IG Academys kurser
3. Öva på att handla volatila marknader i en riskfri miljö med ett demokonto hos IG
4. Öppna tradingkonto för att börja handla idag

Varför inträffar börskrascher?

Börskrascher orsakas i lika hög grad av panik bland investerare som av underliggande ekonomiska faktorer. När investerare tappar förtroendet kan det leda till högt säljtryck på börsen. Detta resulterar i ett prisfall som kan utlösa en massiv säljrusch. Det ökade antalet transaktioner förvärrar dessutom prisraset.

Internationaliseringen av aktiemarknaderna och införandet av elektroniska system innebär att krascher numera kan spridas mycket snabbt över världen, vilket kan förstora marknadskollapser.

En krasch brukar inträffa efter en längre period av köptryck, när investerarnas girighet har pressat upp aktiepriserna så högt att aktierna anses vara övervärderade. Eftersom priserna är ohållbara kan det leda till att marknaden slutligen kraschar. Mönstret är visserligen väletablerat, med de flesta ekonomer är eniga om att börskrascher är svåra att förutse.

Kan vi förutse nästa börskrasch?

Börskrascher är notoriskt svåra att förutse, även om de ofta inträffar efter en bullish period på marknaden där priserna har pressats upp till ohållbara nivåer. Bullmarknaden drivs ibland på av överdrivna skulder och hävstång, och P/E-talen brukar stiga till nivåer över det långsiktiga genomsnittet.

Dessa faktorer skulle visserligen kunna peka mot en korrigering, men vad som utmärker en krasch är att den vanligtvis beror lika mycket på säljpanik som på ekonomiska faktorer. Den första säljruschen skapar en negativ spiral som leder till ytterligare försäljningar, och som går mycket längre än vad man hade väntat sig av en marknad där alla aktörer agerar fullt rationellt. Det är den mänskliga faktorn som gör det så svårt att förutse när en krasch kan tänkas inträffa och hur länge den kommer att pågå.

Marknader att handla vid en krasch

Effekterna av en börskrasch kan vara svåra att förutse, men kommer troligtvis att spridas som ringar på vattnet på de finansiella marknaderna. För avancerade traders finns här en möjlighet att tjäna på prisrörelserna både under och efter kraschen. Här är några marknader som du kan överväga att handla:

Aktier och index

De mest självklara marknaderna att handla under en börskrasch är – föga överraskande – aktier och index. Det finns i huvudsak två strategier:

• Gå kort före dippen: Den här strategin går ut på att ta en kort position för att tjäna på den första nedgången. Dock kan det vara mycket svårt att förutse när en börskrasch kommer att ske – och kanske ännu svårare att förutse hur länge nedåttrenden kommer att hålla i sig – vilket gör att det här alternativet skrämmer många traders.
• Gå lång efter dippen: Den enklare av de två strategierna går ut på att vänta tills priserna har stannat av, eller precis har börjat återhämta sig, innan du tar en lång position på några aktier eller hela indexet. Om du går lång i enskilda aktier bör du göra en utförlig fundamental analys för att hitta bolag som kan tänkas återhämta sig snabbt – till exempel bolag som har starka intäkter, vinst- och förlustkonton samt förväntad tillväxt.

Du kan behöva hålla dina positioner öppna i några dagar eller veckor för att dra full nytta av eventuella prisrörelser. Se därför till att räkna in de extra avgifterna samt risken som det innebär att hålla positioner öppna över natten.

Valuta

Börskrascher leder inte alltid till recessioner, men historiskt sett har de ofta följts av recessioner. Just därför händer det att regeringen i det land där en börskrasch inträffar försöker stimulera ekonomin i förebyggande syfte genom att sänka räntan – något som sannolikt får landets valuta att devalveras i förhållande till andra valutor som är bättre skyddade mot nedgången.

Satsa på att handla valutan i ett par med en ”säker” valuta, som dollarn (USD), pundet (GBP), euron (EUR) eller yenen (JPY), beroende på var kraschen inträffat. Börskrascher och recessioner kan spridas globalt, så du bör vara beredd på att agera snabbt i takt med att situationen utvecklas.

Obligationer

Statsobligationer är en traditionellt säker tillgång, och högkvalitativa obligationer som amerikanska treasuries anses av många vara ”riskfria” eftersom de garanterar en fast avkastning. Det är skälet till att priset på dessa obligationer sannolikt kommer att stiga när aktiemarknaderna sjunker, och tvärtom. För att utnyttja den här trenden kan du exempelvis gå lång i statsobligationer när marknaden faller och gå kort när den börjar återhämta sig.

Företagsobligationer å andra sidan, kan uppvisa ett omvänt mönster och följa marknaderna. Detta eftersom de ofta anses mindre säkra än sina statligt utfärdade motsvarigheter. Överväg att gå kort i en börshandlad fond (ETF) för statsobligationer, till exempel PowerShares Fundamental High Yield Corporate Bond Portfolio, när aktiemarknaden kraschar och sedan gå lång när den återhämtar sig.

Råvaror

Guld är ett annat säkert kort som ofta stiger i värde i samband med en börskrasch. Och dit guld går tenderar andra ädelmetaller att följa, bland annat silver. De här kan vara bra långa affärer om du lyckas komma in snabbt när marknaden kraschar.

Du kan också överväga att gå lång i aktier från företag som utvinner ädelmetaller (när priserna har utjämnats) eftersom dessa på kort sikt kan dra nytta av den ökade efterfrågan. Priserna på råvaror som används inom industrin kan dock sjunka, eftersom företagen kan ha mindre kapital att investera i infrastruktur och på grund av att konsumtionen sannolikt kommer att minska.

Volatilitet

Det går att handla på aktievolatilitet på terminsmarknader som Volatilitetsindex och EU Volatilitetsindex, som följer den implicita volatiliteten för S&P 500 (USA500) och EU Stoxx 50-optioner respektive. Om du lyckas gå lång på dessa marknader när aktiepriserna rasar kan du tjäna på den ökade volatiliteten – förutsatt att ökningen håller i sig fram till terminens fasta förfallodatum.

Använd rätt verktyg för riskhantering

De som vill handla på prisrörelser i samband med en börskrasch bör gå varsamt fram eftersom marknaderna riskerar att vara mycket volatila. Det är viktigt att utvärdera din riskinställning och ta fram en plan som inkluderar riskkvoten för dina affärer och de strategier för riskhantering som du tänker använda. Överväg att använda:

Stopp

Stopp minimerar förluster om en marknad skulle röra sig mot dig med en viss summa. IG erbjuder tre typer av stopp:

• Vanliga stopp, som inte kostar något, men som kan stängas till ett sämre pris än begärt om marknaden rör sig hastigt eller om det sker ett s.k. ”gap”.’
• Garanterade stopp, för vilka en avgift tas ut om de triggas, men som alltid stänger din position på den angivna nivån.
• Dynamiska stopp, som följer positiva prisrörelser för att låsa in vinster och minimera förluster. Dessa kan också stängas till ett sämre pris än begärt i händelse av ”gaps” i marknaden.

Du kan också använda en limitorder. Den fungerar som en stopporder, men stänger din position om priset rör sig till en mer fördelaktig nivå. En limit som triggas fylls alltid till ditt önskade pris eller bättre.

Optioner

Mer erfarna traders kan överväga att hedga sin risk genom att handla optioner under en börskrasch. Optioner fungerar lite som försäkringar: de ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att handla en finansiell marknad till ett visst pris före ett fastställt datum i framtiden.

Om du till exempel tar en lång position på guld efter en börskrasch, men oroar dig för att priset ska sjunka, kan du köpa en option för att sälja guld till ett fast pris. Om guldpriset sjunker innan optionen förfaller kan du lösa in optionen för att begränsa förlusten på din affär. Om guldpriset istället stiger kan du helt enkelt låta optionen löpa ut. I det här fallet förlorar du bara premien som du betalade för optionen och behåller vinsten från din ursprungliga position.

Du kan behöva agera snabbt om du vill köpa användbara optioner vid en krasch eftersom premierna ofta höjs som en reaktion på osäkerheten. Läs mer om optionshandel.

Tidernas största börskrascher

Oavsett bakomliggande orsak påverkar börskrascher onekligen den globala ekonomiska aktiviteten. Alla marknadskrascher får dock inte långvariga ekonomiska konsekvenser. En del är bara så kallade ”flash crashes”, alltså kortvariga prisras på aktiemarknaden.

Vi tar en titt på tidslinjen över börskrascher och de ekonomiska konsekvenserna (om några) som de har haft på världen.

Wall Street-kraschen, 1929

Wall Street-kraschen inträffade på New York-börsen (NYSE) den 24 oktober 1929. Det är 1900-talets mest kända börskrasch och den största kraschen någonsin i USA:s historia.

Vad hände?

Under 1920-talet upplevde USA och Europa en stark ekonomisk tillväxt. Den ökade industriproduktionen fick aktiepriserna på New York-börsen att stiga med cirka 300 %. Den snabba uppgången ökade investerarnas girighet och de började fokusera på att köpa aktier i syfte att sälja tillbaka dem och göra stora vinster.

Den vilda spekulationen orsakade en ohållbar tillväxt som ledde till att priserna på aktierna alltmer avvek från aktiernas verkliga värde. Den 24 oktober (”den svarta torsdagen”) sprack så bubblan oundvikligen, när 12,8 miljoner aktier bjöds ut till försäljning på Wall Street-börsen. Det enorma antalet aktier fick priserna att störtdyka. Den 29 oktober (eller ”den svarta tisdagen”), fyrdubblades handelsvolymen på NYSE då investerarna i panik försökte sälja sina aktieinnehav. Dow Jones tappade över 12 %.

Kraschen blev inledningen till den stora depressionen – en tio år lång recession som påverkade nästan alla ekonomier i väst och ledde till utbredd fattigdom och arbetslöshet.

Svarta måndagen, 1987

Svarta måndagen 1987 (på engelska ”Black Monday”) drabbade aktiemarknader över hela världen, däribland Hongkong, London, Berlin och New York. Den räknas som den värsta enskilda börsdagen sedan Wall Street-kraschen.

Vad hände?

Enligt vissa ekonomer orsakades krisen av en övervärderad dollar, stigande räntor och en spekulativ bubbla på aktiemarknaden. Sedan 1982 hade den amerikanska marknaden styrts av tjurar, vilket hade fått värderingen av företagsaktier att stiga till överdrivna nivåer.

Men så slutligen gav finansmarknaderna vika, och måndagen den 19 oktober 1987 tappade Dow Jones över 500 punkter på bara några timmar – ett ras på nästan 22 %. Marknaderna slungades in i en björncykel som spred sig till de europeiska och asiatiska marknaderna.

Kraschen anses också ha varit direkt kopplad till de nya, automatiska handelssystemen. Storskalig elektronisk handel var fortfarande en ny företeelse, och funktionerna hade aldrig testats under förhållanden motsvarande den svarta måndagen.

1987 års krasch drabbade inte den amerikanska ekonomin lika hårt som aktiemarknadskrisen 1929 – mycket tack vare att Fed (Federal Reserve) snabbt gick in och sänkte räntan och styrde upp likviditeten i marknaden genom ökad utlåning och öppna marknadsköp. Den amerikanska tillväxten påverkades knappt och inom två år hade Dow Jones återvänt till samma nivåer som före kraschen.

Börskraschen 2008

Börskraschen 2008 började i september när Dow Jones föll med 777,68 punkter intradag. Den utlösande faktorn var den amerikanska kongressens beslut att avslå ett räddningspaket för bankerna. Orsakerna till kraschen hade dock växt fram under året innan och kulminerade i vad vi nu kallar den stora recessionen.

Vad hände?

Under mitten av 2000-talet uppstod en aldrig tidigare skådad boom på den amerikanska bostadsmarknaden. Orsaken var subprimelån – en ny typ av lån som gavs till mindre kreditvärdiga privatpersoner som inte hade möjlighet att ansöka om konventionella bolån.

2006 kollapsade dock bostadsmarknaden, vilket startade en kedjereaktion som ledde till 2008 års finanskris. Bankerna vågade inte längre låna ut till varandra eftersom de var rädda för att få värdepapper baserade på bolån i säkerhet. Bristen på utlåning ledde till en rad räntehöjningar som slog hårt mot konsumenterna och gjorde att många nya bostadsägare inte kunde betala sina skulder.

Situationen nådde sin kulmen i september 2008 då USA:s fjärde största investmentbank, Lehman Brothers, meddelade konkurs. Fed lämnade in ett förslag om ett räddningspaket till kongressen, men förslaget röstades ned och som en reaktion på det föll Dow Jones med 777,68 punkter. Paniken spred sig till de globala marknaderna och bland annat oljepriset sjönk från 100 $ per fat i början av september 2008 till under 70 $ vid slutet av samma månad.

Kongressen godkände slutligen förslaget i oktober 2008, men skadan var redan skedd. Down Jones hade tappat 13 % och den amerikanska ekonomin hade krympt med 0,3 % – landet var officiellt i en recession. Dominoeffekten var betydande, med finansinstitut över hela världen som kollapsade och globala aktiemarknader som sjönk kraftigt. I mars 2009 nådde Dow Jones ett bottenläge på cirka 6594,44 punkter.

Börskraschen 2008 har liknats vid den svarta torsdagen eftersom nedgången skedde i en liknande takt. Det dröjde ända till 2013 innan aktiemarknaderna hade återhämtat sig helt.

Flash crash, 2010

Den 6 maj 2010 drabbades den amerikanska aktiemarknaden av en flash crash som raderade värden på flera miljarder dollar från aktiepriserna för stora amerikanska bolag som Procter & Gamble och General Electric. Börskraschen startade kl. 14.32 (New York-tid) och varade i ungefär 36 minuter. Raset skedde med en aldrig tidigare skådad hastighet, men fick mycket liten inverkan på den amerikanska ekonomin.

Vad hände?

När marknaden öppnade den 6 maj 2010 rådde en allmän oro över skuldkrisen i Grekland och parlamentsvalet i Storbritannien. Kort efter kl. 14.30 började det snabba börsraset och på bara tio minuter hade Dow Jones sjunkit med över 300 punkter. Även andra amerikanska index påverkades, bland annat USA500 och NASDAQ kompositindex. Fem minuter senare, kl. 14.47, hade Dow Jones tappat ytterligare 600 punkter och totalt föll indexet med nästan 1000 punkter den dagen.

Kl. 15.07 hade marknaden återhämtat nästan hela fallet och stängde på bara 3 % under öppningsnivån. Spekulationerna kring orsaken till kraschen har handlat om allt från ”fat finger trading” – en feltryckning på tangentbordet inom teknisk trading – till en illegal cyberattack. De första utredningarna pekade mot en enda marknadsaktör som anklagades för otillåten manipulation av marknaden genom ”spoofing” – en metod som går ut på att lura elektroniska system så att de rör sig i en mer fördelaktig riktning.

Idag anser man dock att orsakerna var mer nyanserade än så. En gemensam rapport från SEC (USA:s värdepappers- och börskommission) och CFTC (kommissionen med ansvar för terminsmarknaden för råvaror) fastslog att det troligtvis var en kombination av rådande marknadsförhållanden och den stora automatiserade säljordern som orsakade den extrema prisrörelsen.¹