Vad är en lågkonjunktur? Allt du behöver veta
Coronaviruset skakar om världsekonomin, men kommer det att leda till en lågkonjunktur? Vi tittar på hur investerare kan skydda sina portföljer under en lågkonjunktur och de stora möjligheterna som finns för intresserade traders.
Vad är en lågkonjunktur?
En lågkonjunktur innebär att det sker en avmattning i ekonomin under en period om minst sex månader. Rent generellt säger man att ett land har gått in i en lågkonjunktur om det har skett en avmattning i ekonomin under två kvartal i rad, främst baserat på bruttonationalprodukten (BNP).
En lågkonjunktur är den tidsperiod då ett land, en region eller världen krymper istället för att växa. Även om lågkonjunkturer kan få dramatiska effekter på ekonomin är de en nödvändig del av konjunkturcykeln: ekonomier växer tills de når en topp och går sedan tillbaka tills de når en botten, för att sedan åter börja växa igen och så vidare. Ett land är i lågkonjunktur när det rör sig från toppen till botten.
En lågkonjunktur varar i minst sex månader, men det finns ingen fastställd gräns för hur länge den kan pågå. Enligt National Bureau of Economic Research (den myndighet som utvärderar lågkonjunkturer i USA) har den genomsnittliga längden på en lågkonjunktur sedan 1945 varit drygt 11 månader, med tillväxtperioder på i genomsnitt 58 månader.
En mycket djup lågkonjunktur under en längre period kallas för en depression. Den mesta kända är den stora depressionen under 1930-talet då USA:s BNP sjönk med en tredjedel mellan 1929 och 1933.
Vad orsakar en ekonomisk lågkonjunktur?
En lågkonjunktur kan orsakas av att en enskild sektor inom ekonomin kollapsar, vilket skapar en dominoeffekt som sprider sig till andra sektorer. En bubbla på bostadsmarknaden kan lamslå bankerna, som får svårt att tjäna företag och kunder, som i sin tur ofta förlorar sina hem. Det hela leder till en ännu större kollaps.
En utdragen oljekris kan driva upp priserna och förlama viktiga industrier, vilket kan leda till uppsägningar och vidare till att många människor tvingas dra åt svångremmen.
Långivare kan vara alltför generösa under goda ekonomiska tider för att sedan få allvarliga problem när läget försvåras. Människor hamnar då i en svår situation med stora lån i tider då de riskerar att förlora sina jobb eller få sina löner sänkta.
En ekonomi består av flera olika delar – antal och typ av arbetstillfällen, situationen på bostadsmarknaden och i byggbranschen, tillverkningssektorns resultat osv. De här delarna påverkar alla varandra i hög grad, så om ett område kollapsar är hela ekonomin hotad.
Vissa ekonomer hävdar att en lågkonjunktur som väl har inletts växer av sig själv eftersom människor och företag – som styrs av känslor snarare än rationalitet – handlar defensivt som en reaktion på nyheten att ekonomin är i fara och att läget kommer att förvärras. Detta i sin tur driver på lågkonjunkturen ytterligare.
Viktiga indikatorer och tecken på en lågkonjunktur
Eftersom en lågkonjunktur kan utlösas på så många olika sätt finns det flera indikatorer som talar för att en lågkonjunktur kan vara på väg. Vissa indikatorer är tidigare varningsklockor än andra. Till exempel kan sjunkande försäljningssiffror leda till att ett företag börjar avskeda arbetstagare. En nedgång inom grossist- och detaljhandeln kommer därför sannolikt att följas av en ökad arbetslöshet. Dessa är exempel på ”eftersläpande indikatorer”.
Några av de viktigaste indikatorerna på en lågkonjunktur:
BNP
Om den ekonomiska tillväxten har sjunkit, normalt till under 2 %, kan det vara ett potentiellt förtecken på en lågkonjunktur. Om BNP faller under ett kvartal, men sedan återhämtar sig nästa kvartal, har ett land tekniskt sett undvikit en lågkonjunktur. Men det signalerar också att två på varandra följande perioder med sjunkande BNP (dvs. en lågkonjunktur) kan vara på väg.
Tillverkningsindustrin
BNP motsvarar summan av allt som produceras i ett land, så tillverkningssektorn som producerar varor bidrar med en stor andel. I de flesta större ekonomier mäts denna andel med ett typ av inköpschefsindex (PMI) eller en liknande mätare.
Det är viktigt att notera att inköpschefsindex vanligtvis beräknas oftare än BNP – ibland månadsvis till skillnad från BNP som redovisas kvartalsvis. En nedgång inom tillverkningsindustrin skulle därmed kunna observeras innan den avspeglas på BNP. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin kan därför potentiellt indikera en framtida minskning av BNP.
Detalj- och grossisthandeln
På liknande sätt kan en nedgång i försäljningen av varor till företag och privatpersoner också vara ett tecken på att ekonomin saktar in och är på väg in i en lågkonjunktur. Grossisthandeln motsvarar den andel varor som företag köper, oftast i syfte att sälja vidare till konsumenter via detaljhandeln.
Om företagen börjar köpa mindre på grossistnivå kommer det i slutändan att återspeglas på detaljhandeln, som än en gång vanligtvis beräknas mer frekvent (månadsvis) än BNP och därför fungerar som en indikator.
Avkastningskurvan
Avkastningskurvan för statsobligationer har fått stor uppmärksamhet på senare tid. När människor köper statsobligationer lånar de i praktiken ut pengar till staten som i gengäld betalar en ränta (eller kupong) till obligationens innehavare. Statsobligationer har olika lång löptid: en del varar i några månader medan andra sträcker sig över 10 eller 20 år.
I ett ”normalt” ekonomiskt klimat ger obligationer med längre löptid högre ränta än kortfristiga obligationer (vilket formar avkastningskurvan). Men när obligationsköpare oroar sig för ekonomin eller tror att en lågkonjunktur är på väg så händer det motsatta: de börjar kräva högre räntor för kortfristiga obligationer än för långfristiga obligationer (vilket ger en inverterad avkastningskurva).
Obligationsköparna tror alltså att de tar en större risk genom att låna ut till staten inom den närmaste framtiden än över de kommande decennierna – vilket i praktiken indikerar att en lågkonjunktur kan vara på väg.
Läs om ifall den amerikanska avkastningskurvan är en bra indikator på framtida avkastning
Löner och inkomst
Om affärerna går bra är det mer troligt att företagen höjer sina anställdas löner och när tillväxten avtar tenderar löneökningen att stagnera. Därför kan en försvagad tillväxt eller löneminskning vara ett förtecken på en större ekonomisk nedgång. Men löner kan också i hög grad påverkas av andra faktorer som inte nödvändigtvis signalerar en lågkonjunktur.
Om exempelvis arbetslösheten är stor och högre än normalt har företagen mindre incitament att betala sina anställda mer – särskilt de utan eller med liten kompetens – eftersom det finns många arbetslösa som skulle kunna ersätta dem.
Sysselsättning
Sysselsättningen är en nyckelfaktor för varje ekonomi och påverkas alltid av vilken fas av konjunkturcykeln som ekonomin är inne i: under tillväxten ökar den och under tillbakagången minskar den.
Dock tenderar företag att börja avskeda anställda först när lågkonjunktur redan är ett faktum, så sysselsättningsgraden är ofta en eftersläpande indikator på en ekonomisk nedgång. Ett land kan visserligen ha en hög arbetslöshetsnivå och ändå undvika en lågkonjunktur, men den kan bidra till att landet snabbare hamnar i en lågkonjunktur.
Inflation och ränta
En av de viktigaste indikatorerna på en lågkonjunktur är inflation och hur centralbankerna hanterar den med hjälp av räntan. Inflationen visar prisökningen för varor och tjänster och därmed levnadskostnaderna. Ett visst mått av inflation anses vara bra för ekonomin, men om inflationen stiger för mycket och för snabbt kan den på kort tid lamslå alla delar av ekonomin.
Allt blir dyrare: konsumenternas vardagsutgifter ökar och företagens energi- och produktionskostnader stiger. Skulder blir svårare att hantera och ekonomin tvingas dra åt svångremmen. Inflationen stiger under perioden fram till en lågkonjunktur, men minskar (deflation) under själva lågkonjunkturen.
Räntorna är ett av de viktigaste verktygen för att hålla inflationen under kontroll. De bestäms av centralbankerna och avgör hur dyrt det är att låna. Om ekonomin behöver stimuleras sänks räntorna, vilket ger människor mindre anledning att spara pengar och större anledning att spendera mer, eftersom det blir billigare att låna.
Många oroar sig dock för att räntorna just nu ligger på rekordlåga nivåer i de flesta större ekonomier och att människor trots detta inte verkar vilja spendera mer. Vissa centralbanker, som ECB (Europeiska centralbanken), har dessutom redan nått botten med en ränta på 0 %. Många undrar därför vilket utrymme det finns för centralbankerna om det skulle bli en lågkonjunktur.
I händelse av en ekonomisk nedgång skulle de bli tvungna att införa minusränta (då låntagare i princip betalar någon för att låna ut pengar till dem) för att locka människor till att spendera sina pengar.
Andra potentiella indikatorer på en lågkonjunktur
Det finns många andra potentiella indikatorer på att en lågkonjunktur kan vara på väg. Ett exempel är en avmattning inom byggbranschen. Det påverkar bostadsmarknaden, etableringen av företag, antalet nya arbetstillfällen och om effektivitet uppnås genom investeringar i infrastrukturen. Detta kan leda till sänkta priser på viktiga material som koppar eller järn.
Antalet godstransporter tenderar att minska om konsumenter och företag köper mindre varor och företagen brukar generellt investera mindre pengar när de har en pessimistisk syn på ekonomin. Om oron över lågkonjunkturen bara gäller ett visst land eller en viss region kan det landets valuta försvagas i förhållande till andra. Investerare har också en tendens att flytta sina pengar till säkra investeringar såsom guld när oron över en lågkonjunktur börjar stiga.
Att identifiera en lågkonjunktur handlar i slutändan om att pussla ihop alla bitarna i det ekonomiska pusslet. Dagens hotade globalisering gör att ekonomiska kriser och lågkonjunkturer snabbt kan sprida sig från ett land till ett annat.
Även om BNP används som referensvärde för att avgöra om det handlar om en lågkonjunktur, måste du bevaka alla delar av ekonomin för att identifiera den innan den slår till och ha tid att förbereda dig.
Vilka är effekterna av en lågkonjunktur?
En lågkonjunktur kan pågå under relativt kort tid, men effekterna kan vara omfattande och långvariga. En del företag går i konkurs eftersom de inte klarar att rida ut stormen. Arbetstillfällen går förlorade och människor har svårt att betala av sina lån och skulder, vilket kan leda till att de blir av med sina hem.
Lågkonjunkturens effekt på företagen
Företag av alla storlekar påverkas av lågkonjunkturer, men stora företag har bättre förutsättningar att klara sig. Kostnaderna måste sänkas inom alla verksamhetens delar, från marknadsföring till forskning och utveckling samt inköp av utrustning. Även om företag väljer att inte avskeda anställda brukar de i allmänhet sätta stopp för nyrekrytering.
De blir mindre benägna att investera på lång sikt, vilket kan slå tillbaka mot dem senare genom att exempelvis lanseringen av nya produkter eller koncept försenas. Företagens omsättning växer självklart när ekonomin går bra, men många lyckas bara täcka upp för förlusterna som de drabbats av på grund av sin ineffektiva hantering av krisen.
Lågkonjunkturens effekt på aktiemarknaden
Aktiemarknaderna påverkas, inte så överraskande, av en lågkonjunktur. Om ekonomin går dåligt går det sämre för företagen, som kan nedvärderas på börsen. Börsnoterade bolag som bevakas av investerare försöker sänka sina kostnader och optimera lönsamheten för att kompensera för tappet i försäljning.
Vinstprognoser sänks och framtida projekt läggs på is. Företagen kan bli tvungna att sälja icke-väsentliga tillgångar för att stärka balansräkningen. Lyckas de inte måste vissa fatta det tunga beslutet att frysa, sänka eller slopa utdelningar för att spara kapital.
Under finanskrisen 2008 fick viktiga företag som ansågs ”för stora för att gå i konkurs” – såsom banker eller fordonsindustrin – stödpaket på hundratals miljarder dollar .
I takt med att intresset falnar för aktier under en lågkonjunktur flyttas ofta kapital till mer attraktiva, eller åtminstone mer stabila, sektorer. Exempel på detta är när investerare väljer att satsa på säkra investeringar som guld istället för aktier, flytta sina investeringar utomlands eller lämna marknaden helt och hållet.
Lågkonjunkturens effekt på obligationer
Obligationsmarknaden anses vara en av de starkaste indikatorerna på ekonomisk hälsa. Precis som med aktier anses vissa obligationer vara mer riskabla än andra, så investerare brukar föredra statsobligationer som, till skillnad mot företagsobligationer, erbjuder en relativ säkerhet.
Det innebär att priset på statsobligationer ofta stiger, men att räntan på dem sjunker, medan priset på mer riskabla obligationer minskar medan kupongen ökar.
Lågkonjunkturens effekt på bostadspriserna
Bostadspriserna kan av olika skäl sjunka under en lågkonjunktur. Ett överutbud av nya bostäder i kombination med alltför generös utlåning har redan tidigare utlöst finanskriser genom att skapa ohållbara bubblor som spruckit.
För dem som sedan länge äger sina bostäder behöver en lågkonjunktur inte betyda mer än en tillfällig värdeminskning. De som däremot köper när ekonomin ligger på topp riskerar att hamna i en mycket farlig position med ett negativt kapital.
Så handlar du på en lågkonjunktur
Under en lågkonjunktur tar björnarna över från tjurarna och fokus bör ligga på att skydda din portfölj. Men lågkonjunkturer kan erbjuda många möjligheter för dem som inte övergett marknaden helt. Proaktiva investerare kan vidta åtgärder för att säkra sina portföljer och likvidationer skapar fyndtillfällen för de köpare som finns kvar.
Handla aktier under en lågkonjunktur
Aktiers värde brukar i allmänhet sjunka under en lågkonjunktur på grund av det försämrade företagsklimatet. Investerare som vill minska sin risk bör överväga defensiva aktier som förblir stabila under en nedgång, till exempel aktier inom konsumentvaror eller allmännyttiga tjänster.
Två saker som verkligen kan försämra utsikterna för företag när ekonomin går in i en lågkonjunktur är dåligt kassaflöde och höga skuldnivåer. Företag med ett starkt kassaflöde och låga skulder har däremot mycket bättre förutsättningar. När de tittar på enskilda sektorer måste investerar därför undersöka vilka aktier som är exponerade för vad och flytta sina placeringar därefter.
Inom exempelvis den brittiska banksektorn är Lloyds mycket mer inriktat på den inhemska marknaden än dess internationella konkurrenter. Bolaget har därmed större exponering mot en lågkonjunktur eller konjunkturnedgång i Storbritannien. På liknande sätt har den senaste tidens oroligheter i Hongkong slagit hårdare mot HSBC än andra banker. Än en gång handlar det om att pussla ihop rätt bitar.
För den som hoppas kunna tjäna på en lågkonjunktur gäller det att hålla utkik efter fyndmöjligheter när panik uppstår på marknaden. I kaoset som uppstår kan många aktier sjunka under sitt bokförda värde, eller så kan priserna på dem sänkas trots att det inte alltid är motiverat. De som ser sina aktiepris sjunka kommer bara att få se dem stiga igen om de överlever nedgången.
Det är också värt att leta efter bullish företag, till exempel sådana som väljer att lägga mer pengar på marknadsföring eller nya produktlanseringar under en lågkonjunktur. Det kan vara ett tecken på att aktien är skyddad från den pågående lågkonjunktur, men också att den vinner marknadsandelar samtidigt som konkurrenterna kämpar.
Den här typen av företag brukar vara vinnarna när lågkonjunktur är över och konsumenterna börjar spendera igen.
Handla råvaror under en lågkonjunktur
Olika grupper av råvaror påverkas av olika drivkrafter. De flesta metaller används till att bygga saker som bostäder eller elektroniska produkter. Energier som olja eller gas används till strömförsörjning av byggnader, maskiner och transportmedel.
Jordbruksprodukter konsumeras främst som mat. Även om det byggs mindre bostäder och släpps färre nya tekniska prylar under en lågkonjunktur, behöver människor alltid mat och el.
Höga oljepriser har redan tidigare bidragit till lågkonjunkturer genom högre el- och bensinräkningar för både företag och konsumenter.
I allmänhet brukar råvaror säljas under en lågkonjunktur som en förberedelse på den minskade efterfrågan. Dock kan livsnödiga naturresurser vara mer motståndskraftiga under en nedgång. Om lågkonjunktur är begränsad till ett land eller en region brukar råvaror klara sig bra eftersom det finns en global efterfrågan på dem.
En råvara som är värd att nämna är guld eftersom den anses vara en säker investering som behåller sitt värde i tider av osäkerhet. Investerare flyr till guld när de är osäkra på ekonomins utveckling och skyddar på så sätt sina investeringar under en lågkonjunktur.
Läs mer om råvaruhandel och hur den fungerar
Handla obligationer under en lågkonjunktur
Ett annat instrument som investerare brukar flockas kring vid oro för en lågkonjunktur är statsobligationer. Obligationer ger låg avkastning i förhållande till andra finansiella investeringsmöjligheter, men de är mer stabila än volatila small-cap-aktier, aktier med hög tillväxt och kryptovalutor.
Obligationer brukar vara mindre populära när ekonomin går bra. Investerarna brukar då leta efter högre avkastning även om det innebär en högre risk. Statsobligationernas stabila avkastning blir däremot mer attraktiv efter hand som avkastningen på aktier minskar under en ekonomisk nedgång. De kan då bli en tillflykt för investerare precis som guld.
Handla valuta under en lågkonjunktur
Lågkonjunkturens effekter på valutamarknaden är mycket mer komplexa, men området är värt att titta närmare på. Det hela beror på var lågkonjunktur sker – om det är i ett enda större land eller i en grupp länder med starka förbindelser inom handel och ekonomi, som eurozonen.
Eftersom valutor alltid handlas i par måste den ena stiga i värde för att den andra ska sjunka, vilket skapar möjligheter för traders. Än en gång handlar det om att pussla ihop rätt förutsättningar med rätt land. Till exempel exporterar Australien det mesta av sina naturresurser – en viktig motor för landets ekonomi – till Kina. En avmattning där skulle därför kunna vara dåliga nyheter för den australiska dollarn.
Oro över en lågkonjunktur i någon av eurozonens största ekonomier, såsom Tyskland, skapar rädsla som skulle kunna sänka eurons värde och orsaka störningar i närliggande länder. En av orsakerna till att världen fruktar en lågkonjunktur i USA mer än något annat är att dollarn spelar en så oerhört viktig roll för världsekonomin.
De flesta av världens skulder och valutareserver denomineras i dollar. Därför brukar en lågkonjunktur i USA – som förändrar valutakurserna – påverka övriga världen mycket mer än en lågkonjunktur i de flesta andra länder.
Läs om valutahandel och hur den fungerar
Centralbankerna kommer förstås att justera räntorna för att blåsa liv i ekonomin under en lågkonjunktur, vilket påverkar valutornas värde. Om ett land sänker sin ränta brukar landets valuta att minska i värde, medan en höjning av räntan ökar valutans värde.
Handla fastigheter under en lågkonjunktur
Som redan nämnt sjunker bostadspriserna i princip garanterat under en lågkonjunktur. De är dock även snabba att återhämta sig när lågkonjunkturen börjar lätta. För dem som ägt sina bostäder sedan långt före lågkonjunkturen blir det hela oftast inte mer än en tillfällig svacka på marknaden, och priserna återhämtar sig inom fem år.
Men de som köpte när ekonomin låg på topp kan få svårt att få avkastning på sin investering eftersom det skulle krävas en ännu högre topp än den föregående. Det är därför troligt att de går med förlust.
Det finns dock möjligheter för dem som är villiga att köpa under en lågkonjunktur. Många människor tvingas att sälja sina hem till låga priser när de får ekonomiska svårigheter, vilket kan skapa ingångslägen för andra. Investerare kan få exponering mot marknaden utan att behöva köpa fastigheter, till exempel genom en REIT-fond (Real Estate Investment Trust).
Är vi på väg in i en lågkonjunktur?
Coronaviruset har lamslagit världsekonomin och effekterna börjar nu bli tydliga. Kina – som är epicentrum för utbrottet och den främsta drivkraften för den globala ekonomins tillväxt – meddelande nyligen att landets ekonomi krympt för första gången på flera årtionden.
Det råder ingen tvekan om att de största världsekonomierna kommer att krympa så länge utegångsförbud och restriktioner gäller. Om det här kommer att pågå tillräckligt länge för att officiellt klassas som en lågkonjunktur beror på hur lång tid det tar innan länderna börjar lätta på restriktionerna.
Det är viktigt att komma ihåg att den nuvarande nedgången inte beror på några grundläggande problem med marknaderna. Det är inte bankerna, bostadsmarknaden eller råvarupriserna som har orsakat den – även om dessa faktorer har och kommer fortsätta att påverkas av utbrottet.
Så även om ekonomierna fortsätter att krympa tillräckligt länge för att tekniskt sett gå in i en lågkonjunktur, kan situationen snabbt vända och tillväxten ta fart så snart länderna lättar på restriktionerna och företagen kan öppna igen.
Många beskriver det därför som att utbrottet har ”pausat” ekonomin. Men ekonomin kommer inte att vara lika stark efter pandemin som före. En del företag har redan gått omkull och människor har förlorat sina jobb istället för att permitteras.
Ingen vet helt enkelt i vilket skick ekonomin kommer vara och hur illa baksmällan efter pandemin blir. Till saken hör att många redan trodde att en lågkonjunktur var på väg innan coronaviruset slog till, eftersom marknaderna var inne i en av historiens längsta perioder av tillväxt.
En av de stora frågorna inför nästa lågkonjunktur, oavsett när den sker, är hur centralbankerna kommer att svara på den och om de har förbrukat sina verktyg i kampen mot coronaviruset. Pandemin är också ett stort hot mot globaliseringen. Om länder börjar tänka på självförsörjning i stunder som dessa, finns det risk för en radikal attitydförändring gentemot globaliseringen. Detta skulle kunna sätta ytterligare press på ekonomier.
När det gäller marknaderna handlar allt om att vara förberedd. Förutom att se till att din befintliga portfölj är skyddad bör du också förbereda dig på att utnyttja möjligheterna som kan uppstå i en lågkonjunktur.
Om du har utvecklat en strategi som du vill prova i en riskfri miljö kan du öppna ett demokonto hos IG. När du är redo att ta din första position kan du öppna ett tradigkonto hos IG på bara några minuter.
Denna information har sammanställts av IG, ett handelsnamn för IG Europe GmbH. Utöver friskrivningen nedan innehåller materialet på denna sida inte ett fastställande av våra handelspriser, eller ett erbjudande om en transaktion i ett finansiellt instrument. IG accepterar inget ansvar för eventuella åtgärder som görs eller inte görs baserat på detta material eller för de följder detta kan få. Inga garantier ges för riktigheten eller fullständigheten av denna information. Någon person som agerar på informationen gör det således på egen risk. Materialet tar inte hänsyn till specifika placeringsmål, ekonomiska situationer och behov av någon specifik person som får ta del av detta. Det har inte upprättats i enlighet med rättsliga krav som ställs för att främja oberoende investeringsanalyser utan skall betraktas som marknadsföringsmaterial. Se fullständig friskrivning och kvartalsvis sammanfattning.
