Vad påverkar oljepriset?

Olja är en hett eftertraktad råvara. Stora delar av världens industrier är beroende av olja, vilket gör den till en av de mest värdefulla resurserna. Dock är den också en av de mest volatila råvarorna eftersom den är mycket känslig för geopolitiska händelser.

Det här i kombination med att många av världens största reserver finns i instabila regioner – främst i Mellanöstern, Afrika och delar av Sydamerika – gör det lätt att förstå varför priset på olja ständigt fluktuerar.

Nyckeln till att förstå oljepriset är förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Priset stiger när efterfrågan ökar (om utbudet förblir oförändrat) och sjunker när utbudet ökar (om efterfrågan förblir oförändrad). Med detta som utgångspunkt ska vi ta en titt på mekanismerna för utbud och efterfrågan.

Utbudsfaktorer som påverkar oljepriset

OPEC

OPEC (Organization of Petroleum Exporting Countries) är en kartell bestående av 14 länder som exporterar olja. Kartell innebär i det här fallet att OPEC-länderna har gått samman för att reglera oljepriset genom att styra utbudet.

Olja är visserligen en begränsad resurs, men OPEC:s beslut grundar sig på att många länder har tillgång till egna oljefält och produktionsmedel. OPEC bildades i syfte att förhindra att konkurrensen pressar ned priserna, vilket snabbt skulle ha tömt ländernas resurser. Oljeproduktionen ska därför regleras genom kvoter som garanterar att medlemmarna får ett bra pris för sin olja även om det innebär att de måste producera mindre på kort sikt. 2018 kom OPEC-länderna överens om att begränsa produktionen till 39 miljoner fat råolja per dag, vilket är mer än en tredjedel av den globala produktionen av råolja.

Tidigare hade OPEC stort inflytande över priset och utbudet på olja. Det här blev tydligt under den så kallade ”oljekrisen” 1973, då det globala priset på råolja nästan fyrdubblades efter att OPEC begränsat utbudet till ett antal länder. På senare tid har OPEC dock varnat för att ett överskott skulle kunna uppstå på oljemarknaden till följd av den amerikanska frackingindustrins expansion. Den här expansionen har gjort att OPEC:s inflytande har minskat under det senaste decenniet.

Ryssland samarbetar för närvarande med OPEC, men är inte medlem. På senare år har landet flera gånger gått med på att begränsa sin produktion, senast med cirka 228 000 fat per dag i december 2018.

Oljeproducerande länder som inte ingår i OPEC

De största oljeproducenterna utanför OPEC är USA, Kanada och Kina. USA är det största enskilda oljeproducerande landet i världen och producerade 13 miljoner fat per dag år 2017.

En annan aktör är OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) vars medlemmar producerar cirka 24 miljoner fat olja per dag. Sammantaget producerar icke-OPEC-länder omkring 53 miljoner fat råolja per dag.

Källa: BP, 2017

Exogena chocker

Händelser som ekonomin inte kan förklara eller styra, såsom naturkatastrofer, krig eller geopolitisk instabilitet, kan alla påverka oljepriset. Ett exempel är orkanen Katrina som drog in över USA:s östkust 2005 och förstörde viktiga oljeledningar, vilket ledde till en oljekris i USA. Som en reaktion på händelsen steg bränslepriserna med över en halv dollar i vissa delar av landet mellan den 29 augusti och 5 september 2005.

Situationen förvärrades av ett rykte i media om att bränsletillgången snart skulle sina, vilket fick människor att börja köa vid bensinstationerna för att fylla sina tankar. Bristen var så stor att president George W. Bush släppte ut 30 miljoner gallons (drygt 114 miljoner liter) bränsle från USA:s strategiska reserver i ett försök att stoppa bensinpriset från att stiga ytterligare.

Källa: US Energy Information Administration, 2005

Efterfrågefaktorer som påverkar oljepriset

Den globala ekonomiska utvecklingen

USA, Europa och Kina är de främsta drivkrafterna bakom efterfrågan på oljemarknaden. Tillsammans konsumerar de omkring 45 miljoner fat råolja per dag. Deras ekonomiska styrka – och globala ekonomiska utveckling – kan därför påverka oljepriset i betydande utsträckning.

Till exempel ledde finanskrisen 2008 till en avmattning inom industrin som fick till följd att oljebehovet minskade. Eftersom oljeutbudet inte minskade med motsvarande, sjönk priset på Brent Crude med över 100 USD inom loppet av fem månader.

Källa: BP, 2017

När industrin väl har återhämtat sig brukar dock oljepriset också göra det. Till exempel gick oljepriset tillbaka till över 100 USD per fat tre år efter börskraschen 2008. Det höll sig sedan över 85 USD fram till augusti 2014. I dagsläget konsumerar vi i världen cirka 98 miljoner fat råolja per dag. Vissa spekulerar kring om efterfrågan på olja kommer hålla sig på samma höga nivåer under de kommande åren, till viss del beroende på utvecklingen av förnybara energikällor.

Alternativa energikällor

En ökad medvetenhet kring fördelarna med förnybara energikällor, som solenergi eller vindkraft, kan minska beroendet av olja i världen. Elbilar spelar också en roll, precis som olika regeringars löften om att förbjuda tillverkningen av nya bensin- och dieseldrivna bilar under de kommande åren.

Oljepriset skulle då kunna falla, samtidigt som utbudet ligger på en fortsatt hög nivå. Om efterfrågan minskar är det dock även troligt att OPEC och andra oljeproducenter reducerar sitt utbud för att hålla priserna på en lönsam nivå.

Källa: Statista, 2016

EU har som mål att 20 % av all energiförbrukning på kontinenten år 2020 ska komma från förnybara källor, och länder som Danmark satsar på att vara helt fossilfria år 2050.

Traders som handlar olja bör hålla ett öga på utvecklingen och den stigande populariteten för alternativa energikällor för att försäkra sig om att de lägger ordrar i linje med trenderna i branschen.

Den amerikanska dollarns styrka

Efter Bretton Woods-konferensen 1944 knöts den amerikanska dollarn till guldpriset och alla andra valutor knöts till dollarn. Därmed blev dollarn världens reservvaluta och olja köptes och såldes i amerikanska dollar. Även om guldstandarden slopades 1971 handlas olja fortfarande i amerikanska dollar.

Det innebär att dollarns värde har stor påverkan på oljepriset. Om dollarn exempelvis stärks, tenderar oljepriset att sjunka – åtminstone nominellt – förutsatt att alla andra faktorer förblir oförändrade.

Om dollarn däremot är svag, brukar priset på råolja stiga.

Marknadsspekulation

Oljepriserna sätts på terminsmarknaderna och därför kan marknadsspekulation om framtida händelser påverka oljepriset. Om till exempel Kina bestämde sig för att bygga fler kärnkraftverk skulle efterfrågan på olja kunna sjunka avsevärt.

En global ökning av frackingen skulle i sin tur kunna innebära att utbudet stiger ytterligare och att spekulationen på oljemarknaden ökar. Dock har flera länder som bland annat Frankrike, Tyskland och Irland förbjudit fracking, så branschens utvidgning och utveckling som en källa till olja är osäker.

Så handlar du olja

En trader som vill handla olja måste bevaka alla de nämnda faktorerna. Om du vill spekulera i oljepriset bör du därför hålla koll på faktorer som OPEC-möten och nyheter om potentiella begränsningar av den globala tillgången på olja, till exempel lagstiftning som påverkar frackingindustrin eller som stärker sektorn för förnybar energi.

Glöm inte att olja utan tvivel är en av världens mest volatila marknader. Oljepriset är starkt knutet till politik och beslut som fattas av världsledare och regeringar. Det gäller särskilt i nuläget när oljeindustrins framtid är så osäker.