Myndigheter kan använda en fast valutakurs för att binda växlingskursen för den egna valutan till växlingskursen för en annan valuta, eller till exempelvis guldpriset. Detta kan också kallas en fast växelkurs eller ”pegging”.
En fast valutakurs kräver en centralbank som övervakar tillgång och efterfrågan och som beviljar eller begränsar kassaflöden för att se till att det inte sker några plötsliga toppar i tillgången eller efterfrågan. Om det faktiska värdet för en valuta inte längre motsvarar den fasta valutakursen uppstår det problem för centralbankerna som då måste motarbeta stora köp- och säljvolymerna genom att själva inneha enorma volymer utländsk valuta.
Fasta valutakurser utgör en viktig del av valutahandeln eftersom de artificiellt begränsar marknadens volatilitet.
