Hur du kan diversifiera din portfölj

Vad är diversifiering?

Diversifiering kan beskrivas som metoden för att öppna flera positioner av olika tillgångsslag. Denna metod strävar främst efter att begränsa din exponering mot en enda typ av risk. Strategin används ofta av investerare och traders för att skapa en mer balanserad riskprofil och för att maximera en portföljs avkastning på längre sikt.

En diversifieringsstrategi kan innehålla positioner som sträcker sig över flera olika branscher, tillgångsslag eller till och med olika finansiella instrument – till exempel genom användandet av CFD:er, Turbo24, barriers och optioner eller terminer.

Nyckeln till en framgångsrik diversifieringsstrategi är att se till att tillgångarna i din portfölj inte är beroende av varandra eller är för liknande varandra. Detta innebär inte bara att diversifiera bland tillgångsslag, utan även inom varje typ av tillgångsslag.

Varför ska du diversifiera din portfölj?

Målet med diversifiering är att sprida dina risker och därmed förbättra chansen att få riskjusterade och hållbara avkastningar – det vill säga, balansera den riskgrad du måste ta för att lyckas gå med vinst.

Diversifieringsstrategin gör detta genom att minimera och/eller neutralisera effekterna av dåligt presterande positioner. Med andra ord, när det sker en ekonomisk nedgång och vissa av dina positioner börjar gå med förlust står andra delar av din portfölj stilla eller ökar i värde.

Du kommer att stöta på ett antal olika risker när du handlar på finansiella marknader, som enkelt beskrivet kan delas in i två kategorier: diversifierbara och odiversifierbara risker.

Den första typen av risk, som namnet antyder, kan reduceras genom att använda strategier för diversifiering. Den kallas även för osystematisk risk eftersom exponeringen skiljer sig beroende på företag, bransch, marknad eller land. Eftersom varje investeringsbart område är unikt kan du begränsa dina risker genom att investera i olika tillgångar.

Den andra typen av risk kan inte diversifieras eftersom den är associerad med varje enskilt företag eller tillgång, oavsett bransch, marknad eller land. Odiversifierbar risk kallas även för systematisk risk eller marknadsrisk. Eftersom det inte är en specifik typ av risk är den svårt att identifiera och förhindra.

Eftersom inte alla typer av risk är diversifierbar är det viktigt att du förstår exakt hur din portfölj exponeras för olika risker och hur du kan skydda dig. När det kommer till odiversifierbara risker är hedging en populär alternativ strategi som ofta används för att kompensera för eventuella förluster som uppstår i en portfölj.

Potentiella nackdelar med diversifiering

Även om diversifiering balanserar portföljrisk och erbjuder långsiktig tillväxtpotential är det vanligt att tillväxten endast begränsas på kort sikt. Vidare är fallet att, om du öppnar en rad olika positioner kan dessa komma att medföra kostnader, så det är viktigt att du funderar över hur mycket du har råd att betala innan du använder dig av denna strategi.

Du kommer också att behöva avsätta din tid och kapital eftersom diversifiering kräver regelbunden övervakning av din portfölj. Vissa investerare väljer att öppna fullt förvaltade portföljer, då detta låter dem lämna över ansvaret till någon professionell.

Populära tillgångsslag och instrument för diversifiering

Även om de flesta tillgångsslag kan användas för att diversifiera en portfölj finns det några som håller sig kontinuerligt populära bland investerare och fondförvaltare. Dessa inkluderar bland annat:

Aktier

Aktier är de andelarna som investerare kan äga i ett börsnoterat företag. Det är viktigt att sprida riskerna för sitt innehav över större delar av aktiemarknaden samt att studera faktorer som, exempelvis, marknadskapitalisering, olika sektorer och geografi. Detta för att du ska få en bättre förståelse för det faktum att aktierna du väljer påverkas av en rad olika faktorer.

En gemensam metod för att diversifiering när det kommer till aktiemarknaden är att välja både cykliska aktier och defensiva aktier. Cykliska aktier är de som stiger och faller i linje med ekonomisk tillväxt och ofta överpresterar i perioder av välstånd när investerare är mer optimistiska. Defensiva aktier, å andra sidan, behåller i regel sitt värde oavsett konjunkturcykel, vilket gör dem till ett användbart säkerhetsnät för en väldiversifierad portfölj.

Läs mer om hur du handlar på aktier med oss

Börshandlade fonder (ETF:er)

Börshandlade fonder (ETF) är investeringsinstrument som följer utvecklingen av ett antal marknader. ETF:er kan beskrivas som passiva instrument, vilket innebär att de speglar avkastningen på den underliggande marknaden och därför inte kommer att överprestera den.

ETF:er kan inkludera en mängd olika tillgångar, inklusive aktier, råvaror, valutor och obligationer.

Läs mer om ETF-trading och hur du kan använda den här

En ETF diversifierar din portfölj omedelbart eftersom din position automatiskt sträcker sig över ett antal marknader. Vanligtvis nyttjar en ETF tillgångar från samma gruppering – t.ex. inom ett index för en viss sektor eller ett specifikt land.

Innan du avgör vilken ETF du kommer att välja är det viktigt att du gör efterforskning om dess sammansättning, tillgångar och tidigare resultat. Du kan göra detta genom att läsa ETF:ens prospekt och relevanta dokument med viktig information till investerare, som (KIID) exempelvis, innan du tar en position.

Obligationer

Obligationer är instrument med fast avkastning som representerar en viss summa utlånade pengar. Obligationer utfärdas vanligtvis av en regering eller företag som lovar att betala en investerare regelbundna räntebetalningar tills det att lånet återbetalas.

Det finns många olika typer av obligationer tillgängliga, vilket gör dem till ett extremt effektivt sätt att diversifiera en portfölj. Obligationer kan bland annat variera i:

• Kvalitet – värdet på en obligation beror på företagets/organisationens kreditvärdighet, vilket bestäms av kreditvärderingsinstitut som exempelvis Moody’s och Fitch Ratings
• Geografi – obligationer som kommer från utvecklingsländer kan tillhandahålla större tillväxtpotential än redan utvecklade ekonomier, men detta medför ofta att de även har en högre riskprofil
• Löptid – obligationer med en längre löptid kommer ofta ge större ränteutbetalningar, vilket ger dig större inkomster på lång sikt
• Längd – känsligheten för en obligation gentemot ränteförändringar kan påverka dess ”avkastning till löptidens slut”, vilket är den totala avkastningen som förväntas

Sammanfattningsvis kan räntebärande tillgångar vara ett bra sätt att diversifiera din portfölj på eftersom de säkerställer långsiktiga inkomster.

Läs mer om att handla på obligationer.

Råvaror

Råvaror kan vara en användbar tillgång när det kommer till diversifiering eftersom de ofta har en låg korrelation till avkastningen för aktier och obligationer.

Råvaror har ofta en annan konjunkturcykel jämfört med resten av ekonomin, vilket innebär att de kan användas som hedge i tider av nedåtgående trender. Det vanligaste exemplet är guld, som har använts som en säker tillgång i årtionden. Det finns dock inga garantier för någon tillgång och det är viktigt att du analyserar hur marknader har betett sig tidigare innan du tar dina positioner.

Upptäck hur man handlar på guld.

Vissa råvaror anses även vara stapelvaror – likt defensiva aktier – vilket innebär att de behövs oavsett ekonomins tillstånd. Exempel på stapelvaror inkluderar bland annat mat och el.

Den viktigaste faktorn är hur du får exponering mot råvaror. Många traders och investerare använder terminskontrakt – ett avtal för att utbyta en tillgång till ett visst pris på ett visst datum. Även om det finns en skyldighet att lösa ett terminskontrakt kan detta göras kontant istället för med en fysisk leverans. Så, terminer kan fånga marknadskänslan kring råvarupriser utan att den underliggande råvaran behöver ägas.

Läs mer om terminshandel.

Ett annat populärt alternativ i diversifieringen av portföljer är att använda börshandlade fonder (ETF:er) – vilket ger en mycket bredare exponering mot en mängd olika råvaror – inklusive ädelmetaller, industrimetaller, energi och jordbruksprodukter.

Beräkna din riskjusterade avkastning

För att beräkna dina portföljers riskjusterade avkastning finns det några metoder du kan välja mellan. Två av de mest populära metoderna är: sharpekvot och sortinokvot.

Sharpekvot

Sharpekvoten räknas ut genom att ta medelvärdet för portföljens avkastning minus den riskfria räntan (förklaras nedan), och sedan dela detta med investeringens totala volatilitet (dess standardavvikelse)

Den riskfria räntan är den teoretiska avkastning som en tillgång med fasta ränteutbetalningar innefattar utan att du tar på dig någon risk. I praktiken finns det inga helt riskfria investeringar, men statsskuldväxlar används ofta som ett mått på en riskfri ränta. För att beräkna din riskfria ränta drar du av den aktuella inflationstakten från avkastningen för den statsskuldväxel som har samma löptid som din investering.

Genom att räkna bort den riskfria räntan kan du bättre avgöra om en riskfylld strategi är värd att satsa på, och du kan jämföra den med andra strategier. Sharpekvot kan beskrivas som en positiv uträkning av volatilitet, där en högre sharpekvot signalerar en högre och mer attraktiv portföljsavkastning.

Sortinokvot

Sortinokvoten liknar sharpekvoten, men istället för att baseras på all typ av volatilitet (i en portfölj eller fond) så tar sortinokvoten endast hänsyn till negativ volatilitet.

Kritiker av sharpekvoten föredrar ofta sortinokvoten då de hävdar att sharpekvoten endast ger en förståelse för den positiva volatilitet som ger avkastning, vilket är vad investeringar handlar om. De menar att du kan få en tydligare bild av din riskjusterade insats genom att fokusera på den negativa risken som volatilitet medför.

För att beräkna Sortinokvoten tar du portföljavkastning minus den riskfria räntan och delar sedan detta med standardavvikelsen för den negativa avkastningen. Ju högre Sortinokvot, desto bättre - det innebär att ju större risk du tar, desto mer tjänar din portfölj in.

Exempel på diversifierade portföljer

För att bättre förstå hur diversifiering kan påverka en portfölj kan du titta på hur dessa två exempel skulle ha presterat under den finansiella krisen 2008.

1. En portfölj bestående 5 % brittiska aktier, 42 % utländska aktier, 44 % obligationer, 4 % kortsiktiga investeringar och 5 % råvaror
2. En portfölj bestående av 100 % USA-baserade aktier

Eftersom båda portföljerna innehåller aktier skulle ha upplevt förluster under kollapsen på aktiemarknaden. Däremot skulle den första portföljen ha tappat betydligt mindre i värde jämfört med portföljen med bara aktier eftersom den var diversifierad. Genom att sprida ut investeringar över olika geografiska områden och tillgångsslag hade den första portföljen inte upplevt en lika dramatisk nedgång.

Dock är det möjligt att portföljen med endast aktier hade återhämtat sig mycket snabbare, eftersom aktier tenderar att svara positivt på marknadstillväxt. Men på längre sikt skulle den diversifierade portföljen ha en stadigare inkomst och därmed en lägre risk.

Hur du kan diversifiera din portfölj

1. Öppna ett tradingkonto
2. Välj tillgångsslag från olika branscher och områden
3. Öppna dina positioner
4. Övervaka din portföljs tillväxt

Öppna ett tradingkonto

Det finns normalt sett två vägar att gå när man vill handla på finansiella marknader: investering och trading.

Traditionella investeringar innebär exempelvis att handla aktier och fonder, där du har möjligheten att köpa och sälja aktier, investeringsfonder och ETF:er. Observera att IG Sverige inte erbjuder investering som alternativ för tillfället.

Det andra alternativet är att du kan handla på underliggande tillgångar (som aktier och ETF:er) med derivatprodukter, som CFD:er. Dessa derivatprodukter gör det möjligt för dig att både ”gå lång” och ”gå kort” på finansiella marknader utan att direkt äga de underliggande tillgångarna. Detta skapar fler möjligheter då det låter dig spekulera på både stigande och fallande marknader.

Även om diversifiering som strategi ofta är förknippad med investeringar så är den även en viktig komponent för dig som handlar med derivat. Det är vanligt att, i tradingsituationer, vara intresserad av ett enda tillgångsslag, men det är viktigt att överväga din exponering så att du effektiviserar din riskhantering.

Läs mer om hur du kan hantera dina risker.

Diversifiering kan uppnås på bästa sätt genom att använda ditt kapital på både långsiktiga och kortsiktiga positioner. Du måste dock alltid välja den nivå som är rätt för dig, baserat på din erfarenhet och dina mål.

Välj tillgångsslag från olika branscher och områden

När du börjar planera din diversifieringsstrategi är det viktigt att hitta rätt balans mellan olika tillgångsslag. Det är viktigt att du tänker på din riskaptit och dina avkastningsmål, samt vilka typer av positioner du faktiskt är intresserad av.

När du öppnar ett tradingkonto hos oss får du tillgång till över 17 000 marknader, med bland annat aktier, index, valuta, råvaror, kryptovalutor, obligationer och mer – så du kommer alltid att hitta något som passar dig.

Oavsett vilka marknader du väljer att fokusera på är det viktigaste att tänka på att de inte är korrelerade med varandra. Kom ihåg att diversifiering bör ske genom att använda olika typer av tillgångsslag, geografiska områden och finansiella instrument.

Öppna dina positioner

När du har bestämt vilka marknader du vill handla på är det dags att öppna dina positioner.

Allt du behöver göra är att öppna ett tradingkonto eller logga in på My IG om du redan har ett konto hos oss. Välj nu det konto du vill öppna en position från och hitta marknaden du vill handla på. Sedan öppnar du orderfönstret och lägger din order.

Kom ihåg att om du handlar med derivatprodukter kan du välja att både köpa och sälja varje tillgångsslag eller marknad.

Om du vill finslipa dina tradingstrategier innan du skapar ett tradingkonto kan du öva helt riskfritt med vårt demokonto, där du får 100 000 SEK i virtuella medel.

Övervaka din portföljs tillväxt

Övervakning och utvärdering av din portfölj är en viktig del av att ha en framgångsrik handelsstrategi. Diversifiering är med andra ord inte en insats du endast gör en gång och du måste se till att du kontinuerligt fortsätter hålla din portfölj välbalanserad.

Det kan vara avgörande att du håller ett öga på dina positioner under lång tid för att se till att du inte utvecklar en exponering som du är missnöjd med. Det är vanligt att man utifrån personliga situationer förändrar sin risktolerans, där en utveckling av ens finansiella omständigheter eller omvärdering av långsiktiga mål kan påverka ens strategier. Vidare kan riskprofilen för dina tillgångar ha ändrats – vilket ofta händer i krissituationer, exempelvis när en börskrasch uppstår.

Att aktivt balansera om sin portfölj behöver dock inte endast innebära att den blir mindre riskexponerad. Du kan istället överväga att lägga till mer risk i din portfölj – till exempel med kortsiktiga positioner – om detta passar dig och dina omständigheter.

Det är även nödvändigt att fundera på hur och när du vill stänga en position. Du bör hålla dig uppdaterad om förändringar på marknaden, så att du vet när det är dags att stänga din position helt. När du bestämmer dig för att stänga en position kan det vara en bra idé att överväga hur du på bästa sätt kan justera din portfölj.

Diversifiering: en sammanfattning

• Diversifiering innebär att man öppnar positioner på flera olika typer av tillgångar och marknader.
• En diversifieringsstrategi kan innehålla positioner inom olika branscher, tillgångsslag eller med olika finansiella instrument – till exempel med hjälp av CFD:er, Turbo24, optioner eller terminer
• Målet med diversifiering är att förbättra dina riskjusterade avkastningar – vilket är den risk du måste ta för att uppnå en vinst
• Diversifiering fungerar genom att begränsa din exponering mot en enda typ av risk – så att även om en del av din portfölj presterar dåligt är chansen större att andra områden behåller (eller till och med ökar) sitt värde
• All risk går inte att diversifiera, så det är viktigt att du förstår exakt hur du kan skydda dig själv
• Diversifiering kräver kapital och tid – du måste regelbundet övervaka hur din portfölj mår
• Aktier, ETF:er, obligationer och råvaror kan användas i diversifieringsstrategier
• När du diversifierar måste du välja vilken risk du är villig att ta för att uppnå den avkastning du vill ha
• Du kan beräkna din riskjusterade avkastning med hjälp av sharpekvoten och sortinokvoten
• Diversifieringsstrategier kan användas inom både investering och trading

Öppna ett tradingkonto för att komma igång med din diversifieringsstrategi. Alternativt kan du öppna ett demokonto för att öva på att handla exempelvis optioner och CFD:er i en riskfri miljö.