Effekten av det amerikanska presidentvalet på utvecklingen av aktie- och obligationsmarknader

Amerikanska presidentval är inte bara viktiga politiska händelser utan har även en betydande inverkan på aktiemarknaden. Historiskt sett har de olika faserna av den amerikanska ämbetsperioden – året efter valet, mitten på ämbetsperioden, året före valet och valåret – visat sig ha olika effekt på marknadsutvecklingen. Valåret och året före valet brukar oftast ge störst avkastning, medan mitten på ämbetsperioden och året efter valet brukar föra med sig större osäkerhet och volatilitet. Dessa cykliska mönster i kombination med reaktioner från specifika marknader och maktskifte i Vita huset ger värdefulla insikter för investerare och traders. I den här artikeln analyserar vi historiska data och mönster för att bättre förstå hur aktiemarknaden påverkas av amerikanska presidentval.

Amerikanska presidentvalscykeln och aktiemarknadsutveckling

Det amerikanska presidentvalet kan delas in i fyra faser: året efter valet, mitten på ämbetsperioden, året före valet och valåret. De två sista åren är de mest framgångsrika för den amerikanska aktiemarknaden. Under de 48 presidentperioderna sedan 1833 har året före valet och valåret visat på en betydligt bättre marknadsutveckling jämfört med året efter valet och mitten på ämbetsperioden. Det amerikanska presidentvalet har en stor inverkan på ekonomin och finansmarknaderna. Krig, lågkonjunkturer och björnmarknader tenderar att inledas eller uppstå under den första halvan av ämbetsperioden (som är fallet för Rysslands invasion av Ukraina och 2022 års björnmarknad), medan det är troligare att tider av välstånd och tjurmarknader uppstår under den andra halvan under året före valet och valåret.

Marknadens reaktion på valdagarna: långt på valdagen och kort dagen efter?

Tabellen nedan visar prisreaktionerna på S&P 500 på valdagen och följande dag sedan 1928. Ett tydligt mönster ses i marknadens reaktioner, oavsett om det var demokraterna eller republikanerna som vann, eller om det var den sittande presidenten eller utmanaren som segrade. På själva valdagen redovisade S&P 500 en genomsnittlig positiv avkastning på 0,92 % med en träffsäkerhet på 77 %. Det innebär att indexet stängde i ett positivt territorium på 77 % för de observerade valdagarna, vilket tyder på optimism för den allmänna marknaden och positiva investerarförväntningar på valdagen.

Dagen efter valet redovisade S&P 500 i stort en genomsnittlig negativ avkastning på -0,71 % med en träffsäkerhet på 65 %. Det visar att den inledande euforin under valdagen ofta övergår i en mer måttfull eller korrigerande ställning. Fram till 1980 höll den amerikanska marknaden av tradition stängt på valdagen för att väljare och marknadsaktörer skulle kunna delta i valen. Sedan dess har marknaden dock förblivit öppen på valdagen. Dessa trender belyser det faktum att valåren på lång sikt kan ge positiv avkastning, men investerare och traders bör ha i åtanke att kortsiktig volatilitet också kan uppstå.

Utvecklingen för S&P 500 på den amerikanska valdagen och efterföljande dag sedan 1928

Korrigeringar efter amerikanska presidentval?

Ett maktskifte i Vita huset har lett till en låg marknadsnivå inom två år under de senaste åttio åren (1960, 1968, 1976, 1980, 1992, 2000, 2008, 2016 och 2020) med undantag för 1994 (Dow Jones: -2,56 %). Även när de sittande presidenterna förblev vid makten, som var fallet 1964, 1972, 1984, 1988, 1996, 2004 och 2012, nådde de amerikanska marknaderna ofta sin lägsta punkt inom två år. Undantagen var 1984 (efter tre år), 2004 (efter ett år) och 2012 (ingen lägsta punkt, kvantitativ lättnad). Om samma mönster upprepas i framtiden kan nästa betydande lägsta marknadsnivå förväntas inträffa 2025 eller 2026.

S&P 500 – Månadsgraf

Presidentindikatorn som ett prognosverktyg

När S&P 500 stiger mellan 31 juli och 31 oktober under amerikanska valår, behåller den sittande presidenten makten i 11 av 13 valår eller 85 % av fallen sedan 1936. Ett negativt resultat för S&P 500 under denna tremånadersperiod direkt innan valet leder till ett maktskifte i 8 av 9 år, vilket motsvarar en vinstfrekvens på 89 %. Undantag från detta mönster inträffade under 1956, 1968 och 1980. Baserat på marknadsutvecklingen hittills under året pekar indikatorn just nu mot seger för demokraterna.

Sammanfattningsvis visar en historisk analys av amerikanska presidentval och deras effekt på aktiemarknaden återkommande mönster och ger investerare värdefulla insikter för att förbereda för framtida marknadsrörelser.

Vad är att vänta för de globala obligationsmarknaderna?

2024 års amerikanska presidentval är alldeles om hörnet. Som världens största ekonomi, med oöverträffat inflytande på global handel, ekonomiska utsikter och geopolitik, har processen och resultatet av 2024 års största händelse stor chans att påverka räntor, förväntad inflation och i slutändan de globala obligationsmarknaderna.

Osäkerhet och efterfrågan på säkra alternativ

Självfallet kommer presidentvalet i detta inflytelserika land med över 300 miljoner invånare att leda till stor politisk osäkerhet både inrikes och globalt. Investerare på de globala obligationsmarknaderna är mycket känsliga för denna osäkerhet. Under denna turbulenta period är det troligt att efterfrågan på obligationer, och främst amerikanska statsobligationer, som vanligtvis ses som säkra tillgångar, kommer att stiga. Under 2000/2001 sjönk till exempel avkastningen på den tvååriga amerikanska obligationen med nästan 60 % under de tolv månaderna efter valet.

Avkastning på amerikansk tvåårig jämfört med amerikansk tioårig obligation

Påverkan på förväntad inflation och tillväxt

Det finns dock ett annat scenario som skulle kunna få obligationsmarknaderna att röra sig åt andra hållet. Om USA:s framtida ledare skulle introducera större politiska och ekonomiska risker i världens största ekonomi skulle investerare oundvikligen begära högre riskpremier, vilket driver upp avkastningen.

Om en kandidat till exempel förespråkar aggressiva finanspolitiska utgifter, vilket potentiellt skulle kunna leda till ökade skulder och högre inflation och ännu högre räntor, kan avkastningar på obligationer komma att minska när investerare justerar för kommande inflationsperioder i jakt på högre avkastning.

I detta scenario kan obligationsmarknaderna utanför USA bli mer sårbara tack vare intresset för en starkare dollar och möjligheten till omallokering av kapital. Detta skifte i investerarpreferenser leder ofta till prisförändringar för internationella obligationer, som tyska Bund och japanska statsobligationer (JGB) (se jämförelsegrafen mellan avkastning för tvåårig amerikansk obligation och tvåårig japansk statsobligation nedan). Å andra sidan skulle en kandidat med mer konservativ skattepolitik kunna minska oron för inflation, vilket håller obligationsavkastningarna på en lägre nivå.

Efter presidentvalet 2016 fick den tvååriga amerikanska obligationen ett uppsving på 96 % inom ett år, från 0,88 % till 1,51 %, eftersom president Trumps ekonomiska strategi fokuserade på finanspolitisk stimulans, inklusive omfattande infrastrukturutgifter, skattesänkningar och avreglering. Dessa policyer förväntades öka den ekonomiska tillväxten och främja aktierna, men de ledde även till högre inflation och ökade statslån.

Avkastning på tvåårig amerikansk obligation jämfört med avkastning på tvåårig japansk statsobligation (JGB)

Geopolitiska och handelsrelaterade konsekvenser

Ännu en viktig aspekt av hur det amerikanska valet kan komma att påverka de globala obligationsmarknaderna är genom den framtida administrationens handelspolicy. Ett stort fokus på skyddsåtgärder och handelshinder, som både Trump- och Biden-administrationerna uppvisat, kan få de globala handelsspänningarna att öka, störa leveranskedjorna och få kostnaderna att öka, vilket ökar inflationstrycket. Dessa risker leder ofta till volatilitet på globala obligationsmarknader, när investerarna omprövar sin exponering mot handelsberoende ekonomier. Länder som påverkas i hög grad av amerikanska geopolitiska och handelsrelaterade policyer, som Kina, Mexiko och Kanada, står förmodligen inför ökade svängningar på obligationsmarknaden allt eftersom valkampanjen fortskrider.

Jämförelse av avkastning på tioåriga amerikanska och kinesiska statsobligationer

Slutsats

Amerikanska presidentval har stora konsekvenser för globala obligationsmarknader och påverkar förväntad inflation, penningpolitik, geopolitisk risk och utsikterna för global handel. Samspelet mellan osäkerhet kring skattepolitiken, möjliga förändringar i Federal Reserves svar på olika skatteriktningar och förändringar i den globala handelsmiljön förväntas introducera volatilitet för räntebärande investeringar. För globala investerare är det av största vikt att förstå denna komplexa dynamik, eftersom det krävs ett nyanserat tillvägagångssätt som tar med både inhemska och internationella faktorer i beräkningen för att navigera på obligationsmarknaderna under valperioden.