Volatilitet, makroekonomi, fundamental analys och geopolitik

Volatilitet & risk

En viktig aspekt av trading är att förstå konceptet av volatilitet. Volatilitet är fluktuationen av en tillgång, dvs spannet priset rör sig i. En av de allra mest kända, och mest citerade volatilitetsindexen i finansiella medier är - VIX.

VIX är volatiliteten av SP500, och mäts på en årsbasis i procent. Ifall VIX står i 15, så innebär detta att marknadsaktörer förväntar sig att SP500 ska gå ± 15% under loppet av ett år.

På samma vis som det finns volatilitetsindex för SP500, så finns det en rad volatilitetsindex för diverse index. VXN för NASDAQ100, VDAX för DAX och även andra volatilitetsindex för andra tillgångsklasser, såsom valutor, råvaror och även aktier.

VIX i sig självt, kan användas som en trendindikator för SP500 och även andra index (då de är korrelerade med att följa USA). Detta innebär att när VIX är låg, tenderar index att gå upp, och när VIX är hög tenderar börsen att gå ner.

Detta är väldigt användbart, då VIX blir en barometer som traders kan använda för att avgöra vilken riktning index kommer röra sig inom och positionera sig därefter. Finansiella mediers rubriker brukar vara väldigt optimistiska när VIX är låg, och väldigt pessimistiska när VIX är hög.

Därför blir det lätt att identifiera vad det rådande marknadsnarrativet är i finansiella medier om man har ett öga på VIX.

Förutom att VIX är en utomordentlig trendindikator, så kan man få fram den dagliga standardavvikelsen av SP500 genom att ta roten ur antalet handelsdagar under ett år, runt 252 (kan variera 1-2 dagar år till år), vilket blir runt 15.87. Sedan tar man VIX delat på 15.87. Jag rekommenderar att gå in på vixcentral.com, för att få fram en realtids VIX, som man utgår med beräkningarna ifrån då den uppdateras kontinuerligt.

Svaret man får är 1 standardavvikelse, och är uttryckt i %. Det är alltså inom detta intervall 68% av tiden SP500 kommer fluktuera i. Ifall VIX står i 30, så blir den dagliga standardavvikelsen 30/15.87=1.89% för SP500.SP500 kommer under loppet av en dag att fluktuera upp eller ner 1.89% - 68% av tiden. 2 standardavvikelser blir då 1.89*2, och är inom detta intervall SP500 kommer fluktuera inom 95% av tiden. 3 standardavvikelser blir då 1.89*3 och där SP500 kommer vara inom 99.7% av tiden.

Implikationerna av att kunna räkna fram en daglig standardavvikelse är signifikanta, då det möjliggör traders att förplanera lämpliga stop-loss nivåer, och ökar sannolikheten att ens position inte slås ut av en för snäv stop-loss.

Detta är också känt som volatilitets-baserade stop-lossar. Det är även användbart för att räkna fram när man ska ta en vinst och likvidera en position. På så vis bibehåller man realistiska förväntningar om hur många punkter i vinst man kan ta på en index trade exempelvis.

Rent praktiskt, tar man den föregående dagens SP500 officiella stängning och drar sedan grafiskt inuti IG-plattformen det procentuella spannet för att få fram standardavvikelserna. Dessa nivåer är reaktiva i sig själva och kan ses som dynamiska stöd & motståndsnivåer på en intradagsbasis. ±0% nivån är också signifikant, då det är den föregående dagens stängning av SP500.

Notera, att dessa beräkningar är exakt samma för DAX, NASDAQ och andra instrument som har ett volatilitetsindex. VDAX, VXN är bl.a. volatilitetsindex för DAX och NASDAQ100. Nedanför har jag bifogat ett icke-komplett urval (främst för att det finns så många) av olika volatilitetsindex för FX, index och råvaror.

EVZ - EUR
BPVIX - GBP
JYVIX - JPY

VXD - DJIA
RVX - Russell 2000
VSTOXX - Euro Stoxx 50
RVI - MOEX Russia Index

OVX- Crude oil
GVZ - Gold Volatility Index

Därutöver, existerar en annan bra barometer, som är mycket bra på att identifiera marknadsbottnar, och det är VVIX. VVIX är volatiliteten av VIX, det vill säga volatiliteten av volatiliteten.

Rent historiskt, tenderar många marknadsbottnar att infinna sig när VVIX är runt 150, och detta kan man testa själv genom att ta fram en VVIX graf och plotta det mot SP500.

Av dessa skäl är volatiliteten, ytterst viktig att hålla koll på.

Makroekonomi, fundamental analys och geopolitik

Ett av de absolut största misstagen traders gör är att man inte ägnar någon uppmärksamhet till makroekonomi, fundamental analys eller hur geopolitiska faktorer påverkar när man handlar CFDs & terminer. Fundamentala, makroekonomiska och när det är relevant, geopolitiska faktorer, styr börsen – som kriget i Ukraina har visat de senaste veckorna.

Ett överdrivet fokus på teknisk analys och en låg förståelse för hur nyheter påverkar instrument man handlar resulterar i ofta att ens positioner når ens stop-loss. Det är därför viktigt att man dagligen följer internationella finansmedier (Bloomberg & Reuters), då Stockholmsbörsens utveckling är korrelerad med omvärldens, för att få en djupare förståelse i vilken riktning man ska handla.

Inuti IG-plattformen erbjuder vi en Reuters-feed, parallellt med en nyhetsfeed från svenska Nyhetsbyrån Direkt, som gör det lättöverskådligt för traders att följa omvärldsutvecklingen.

Grundläggande makroekonomiska samband såsom hur centralbankers inverkan på penningmängden via räntebeslut och obligationsköp är nog en av de centrala hörnstenarna i att förstå hur börsen rör sig.

En djup förståelse för makroekonomi kommer dessutom göra att man kommer få en förståelse för hur andra tillgångsklasser, såsom valutor rör sig, och varför. Väver man sedan in denna kunskap genom att aktivt följa nyhetsmedier kommer man, med tiden, att få en puls för marknaden och bli bättre på att identifiera toppar och dalar på olika tidsnivåer när man handlar index-terminer, aktier och andra tillgångsklasser.

Det är därför rekommenderat att man studerar makroekonomi för att få en grundläggande förståelse för ekonomiska samband.

Makroekonomi växelverkar sedan med fundamental analys, där exempelvis bolags kassaflöden och värdering av aktier styrs av räntenivåer som centralbanker beslutar om.

Rapportsäsongen, som inträffar 4 gånger per år, två veckor efter slutet av varje kvartal är nog en av de mest viktigaste källorna till information till bolags prestation. Rapportsäsongen brukar i snitt hålla på 6 veckor.

Under denna period brukar index-terminer röra sig riktigt kraftigt, beroende på om kvartalsresultat i de bolagen som ingår i indexet, slår analytiker-estimat. En intressant dynamik existerar dessutom, där analytiker brukar använda estimat i sina prognoser givna från ledningen av bolaget.

Ledningen brukar dock underdriva sina estimat de ger till analytiker, medvetet, för att de verkliga kvartalsresultaten ska slå estimaten. Syftet med detta är det skall reflektera positivt på bolagsledningen, dvs att marknaden skall uppfatta att bolagsledningen lyckas leverera upp till finansiella mått de har kommunicerat.

Apple, verkliga kvartalsresultat gentemot analytiker estimat – gröna är när verkliga resultat slår förväntningarna. Notera hur majoriteten av gångerna verkliga resultat slår förväntningarna.

Så när kvartalsresultat släpps, brukar de slå estimaten och aktien går upp. Detta inverkar positivt på analytikern som bevakar aktien och bolagsledningens – anseende. Sambandet fungerar främst för större bolag som har analytiker-täckning och går att skåda grafiskt i den finansiella plattformen Koyfin (earnings history). För er som önskar mer djuplodad läsning kring detta kan jag rekommendera boken Expectations Investing.

Som ett resultat av detta tenderar index-rörelser vara positiva när analytiker-estimat slås. Detta är ett av flera exempel, i ledet av olika samband och insikter, som en mer top-down analys kan skänka traders och förbättra deras utsikter till framgångsrik trading.