Svarta svanen-teorin: vad är en svart svan?

Vad är en svart svan?

”En svart svan är en osannolik och oförutsägbar händelse som potentiellt kan få allvarliga konsekvenser. Svarta svanar kännetecknas av att de är extremt sällsynta, får allvarliga konsekvenser samt att de i efterhand anses ha varit uppenbara”, skriver den före detta Wall Street-tradern Nassim Nicholas Taleb i sin bok ”The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable” (på svenska: ”Den svarta svanen: vad mycket osannolika händelser kan leda till”.

En svart svan kan se ut precis hur som helst. Det kan vara allt från en naturkatastrof eller ett krig till en finanskrasch eller ett virusutbrott. Alla svarta svanar har dock tre saker gemensamt. Det hävdar Taleb, som formulerade teorin om hur extrema och överraskande händelser kan spela en onormalt stor roll i våra liv.

Den första är att de är oförutsägbara eftersom ingenting i det förflutna på ett övertygande sätt kan peka mot att de kommer att inträffa.

Den andra är att händelserna får en allvarlig och extremt stor inverkan på samhället eller världen.

Den tredje är att svarta svanar, när de väl är ett faktum, verkar förutsägbara. Även om ingen räknade med händelsen går det att hitta förklaringar i efterhand och världen frågar sig varför man inte var förberedd.

Svarta svanar kan också beskriva högst sannolika händelser som inte inträffar.

Svarta svanar är av naturen sällsynta, men det är ändå väldigt sannolikt att något liknande redan har inträffat förut. Coronakrisen är en svart svan, men det är inte första gången som människan drabbats av en världsomfattande pandemi om vi tänker på spanska sjukan eller andra utbrott.

En naturkatastrof kommer alltid som en chock, men det är inte första gången det händer, vare sig det handlar om en jordbävning, en tsunami eller ett vulkanutbrott. En finanskrasch uppstår alltid ur tomma intet och kommer som en överraskning för de flesta, trots att flera krascher inträffat tidigare. Notera att dessa händelser inte anses vara omöjliga, men däremot mycket osannolika baserat på historiska fakta.

Det är också värt att understryka perspektivets roll i svarta svan-händelser. Exempelvis är en terroristattack en svart svan för de flesta människor, men inte för de som utförde dådet. Svarta svanar behöver alltså inte alltid ses som negativa av alla.

Historien bakom svarta svanen-teorin

Trots att Taleb introducerade idén om svarta svan-händelser redan 2001 fick den inte genomslag förrän 2007 när han skrev en hel bok om ämnet – strax innan en svart svan drabbade världen i form av finanskrisen 2008.

Begreppet ”svart svan” syftar på att européer en gång i tiden trodde att alla svanar var vita, helt enkelt för att de aldrig hade sett några andra. Sedan upptäckte de Australien och stötte där på den första svarta svanen.

”Den första svarta svanen må ha varit en spännande överraskning för ett fåtal ornitologer, men det är inte poängen med historien. Den visar istället att vår inlärning genom observationer eller erfarenheter har stora begränsningar och att vår kunskap är bräcklig. En enda observation kan ogiltigförklara ett vedertaget påstående som bekräftats av tusenåriga iakttagelser av miljontals vita svanar. Allt som krävs är en svart fågel”, skriver Taleb.

Enligt svarta svanen-teorin är det vi inte vet långt mycket viktigare än det vi vet. Du kan använda all kunskap du besitter till att förbereda dig på vad du anser vara alla tänkbara scenarion, för att sedan motbevisas av en svart svan.

Exempel på svarta svanar

Det har funnits ett antal svarta svanar genom historien som alla har sett väldigt olika ut. Båda världskrigen, Sovjetunionens fall, den islamistiska fundamentalismens frammarsch, 11 september, effekterna av internets spridning samt finanskriserna 1987 och 2008 är alla exempel på svarta svan-händelser.

Men vi är faktiskt mitt inne i en svart svan-händelse just nu. Det har debatterats en del om huruvida coronapandemin är en svart svan eller inte, men den uppfyller kriterierna. Även om virushotet var känt så visar den bristande förberedelsen bland världens länder att pandemin sågs som en avvikande händelse med låg sannolikhet för att inträffa.

Den fick också ödesdigra konsekvenser för både folkhälsan och ekonomin. Nu i efterhand går det dessutom att hitta förklaringar till den och alla undrar varför vi inte var förberedda.

Taleb hävdar att de flesta vetenskapliga eller tekniska genombrott är resultatet av svarta svanar. De flesta upptäckter är inte inplanerade utan sker snarare av en slump eller till följd av en svart svan-händelse.

Exempelvis anses både röntgenstrålningen och mikrovågsugnen ha uppfunnits av misstag. På liknande sätt tävlar många företag om att hitta ett vaccin mot coronaviruset, trots att de behandlingar som hittills visat sig vara effektiva alla ursprungligen utvecklades för andra ändamål, såsom det antivirala läkemedlet Remdesivir.

De flesta upptäckter förutsätts ofta vara resultatet av en aggressiv process där man prövar sig fram, snarare än utförlig design och planering, därför är nya tekniska eller vetenskapliga upptäckter ofta överraskande och oväntade.

Vad innebär svarta svanar för traders?

Så hur förbereder man sig på det okända? Syftet med teorin är inte att försöka förutse framtida svarta svanar, utan att acceptera att de kommer att dyka upp och se till att vara förberedd på vad som än sker.

För att kunna göra det måste vi bortse från de flesta förutsägelser och prognoser, särskilt långsiktiga. Taleb sa: ”Vi gör 30-åriga prognoser om underskottet i välfärden och oljepriserna utan att inse att vi inte ens kan förutse hur läget kommer att se ut nästa sommar” eftersom ”våra samlade prognosmissar av politiska och ekonomiska händelser är så monstruösa”.

Att investera utifrån svarta svan-teorin är i sig bearish och baseras på antagandet att världen behöver fokusera mer på förebyggande än på behandling när det kommer till omstörtande händelser.

Anledningen till att förebyggande strategier inte är så populära bland investerare och traders är att de sällan ger samma förtjänst som botande strategier. Som exempel kan vi ta ett företag som utvecklat ett vaccin mot ett virus som anses vara ett hot, men som ännu inte orsakat sjukdom eller dödsfall bland människor. Vaccinet ses som onödigt och ger knappast företaget någon förtjänst, medan ett annat företag som hittat ett vaccin som stoppar en pandemi får stort erkännande.

På liknande sätt kommer en investerare som ständigt agerar bearish av rädsla för en svart svan att få avsevärt lägre avkastning ända tills en svart svan landar.

Eftersom svarta svanar dock ökar både till antal och omfattning i takt med att världen blir allt mer komplex, ökar även svart svan-investering i popularitet. Föga överraskande får fler upp ögonen för strategin när en svart svan drabbar oss. Därför har den åter hamnat i fokus i samband med coronaviruset när investerare letar efter sätt att minska sin risk, hedga sina affärer och diversifiera sina portföljer för att skydda sig från det okända.

Ett sätt kan vara att flytta över en del av sin portfölj till säkra tillgångar som guld, även om marknaden är inne i en långvarig bullish period och guldpriserna inte ger någon avkastning – åtminstone fram till att marknaderna rasar igen – eller att hedga sina positioner. Avkastningen blir sannolikt lägre under bullish-perioden, men desto högre när marknaden rasar. Ett annat sätt är att, i valet mellan olika aktier, överväga hot och risker som inte listas bland företagets främsta risker och fundera på hur företaget skulle klara sig i olika scenarier.

Svart svan-investering går ut på att leta efter aktier eller andra finansiella instrument som skulle kunna ge stor avkastning om marknaderna störtdyker. Strategin fungerar bara när en krasch inträffar, så man kan göra stora förluster under en längre tid innan man tjänar på en plötslig krasch som orsakas av en svart svan.

Universa Investments är ett exempel på detta. Svart svan-fonden som drivs av Mark Spitznagel och Taleb formaliserade och etablerade idén om så kallad ”tail risk”-hedging och har tjänat stora pengar på den ända sedan coronautbrottet fick marknaderna att rasa. Fonden rapporterade en ökning på över 3 600 % under krisen, men noterade även att den präglats av föga inspirerande resultat och förluster under de tio åren dessförinnan när marknaderna var inne i en bullish period.

Strategin verkar dock löna sig i längden, med tanke på att fonden fortfarande antas vara upp över 200 % under de senaste tio åren, till stor del enbart tack vare de senaste månaderna. En fristående rapport visar att en investerare som hade placerat ynka 3,3 % av sin portfölj i Universa och resten i en fond som följer S&P 500, hade fått en avkastning på 0,4 % redan i mars 2020 – samma månad som referensindexet sjönk med 12 %.

Att investera utifrån svarta svanar är inte för försiktiga eller otåliga traders. Som Spitznagel en gång sa kan det liknas vid att lära sig spela piano under tio års tid och kämpa med även de lättaste styckena i hoppet om att en dag vakna upp och kunna spela som Rachmaninoff.