Vad är inflation och hur fungerar den?
Inflation är ett kostsamt problem – inte bara för konsumenter, utan även för traders. Lär dig mer om inflation, vad den egentligen beror på och olika sätt att hedga sig mot inflation.
Vad finns på denna sida?
Vad är inflation?
Inflation innebär att en valutas köpkraft minskar i en ekonomi, vilket leder till ökade levnadskostnader. När inflationen stiger blir samma penningbelopp mindre värt än tidigare.
Det betyder att pengarnas värde i praktiken har minskat och att det alltså krävs en större summa pengar för att köpa samma saker.
Eftersom inflationen gör pengarna mindre värda är den problematisk för alla icke-inflationssäkra investeringar som får minskad realavkastning (dvs. köpkraft).
Orsaker till inflation
Inflationen mäts vanligen inom ett land, och som det mesta inom ekonomin påverkas den av utbudet och efterfrågan på den inhemska marknaden. Men inflationen är sällan begränsad till bara ett land och det finns därför en mängd olika globala ekonomiska faktorer som spelar en roll.
Många gånger kan en större världsekonomi (till exempel USA) öka inflationen av makroekonomiska skäl. Detta får i sin tur en dominoeffekt på majoriteten av världens andra valutor, vilket leder till inflation även i dessa länder.
Det finns flera faktorer som kan leda till detta:
Efterfrågeinflation
När ekonomin växer snabbt ökar efterfrågan på pengar i alla regioner. Utgifterna för infrastruktur ökar, arbetstagarnas löner ökar, konsumenterna köper mer varor osv. Detta kan leda till att efterfrågan på landets valuta blir större än utbudet, vilket ofta medför att landet behöver trycka mer pengar.
Men om det finns mer pengar, betyder inte det att de blir mindre värda? Inte vanligtvis. Skälet är att utbudet av konsumentvaror, material för infrastrukturutveckling och annat som krävs för ekonomisk tillväxt sannolikt inte har förändrats. Det leder till att priset på dessa saker också ökar när efterfrågan på dem gör det. Så pengarna räcker fortfarande till att köpa mindre än tidigare.
Samma logik gäller för valutatransaktioner, all export och import samt alla tjänster som ett lands ekonomi är starkt beroende av – om efterfrågan plötsligt blir större än utbudet. Exempelvis kan ett land vara beroende av spannmål som produceras av ett annat land. Men torka leder till brist, vilket kan skapa inflation i båda länderna eftersom råvaran blir dyrare.
Kostnadsinflation
Förutom en utbudsbrist som driver upp kostnaderna kan även ökade produktionskostnader elda på inflationen. Om en valuta är beroende av vissa varor och tjänster för att säkerställa BNP-tillväxt, kan ökade priser för att producera och leverera dessa varor eller tjänster leda till inflation.
Om exempelvis oljeborrning är en viktig inkomstkälla för ett land skulle något som leder till att borrningsprocessen blir dyrare kunna orsaka inflation, såsom högre löner eller ökade kostnader för borrningsutrustning.
Devalvering
Till skillnad från de två första orsakerna till inflation som beror på makroekonomiska förhållanden, är devalvering ett beslut som en stat fattar i syfte att minska värdet på sin valuta.
Tillväxtekonomier gör ibland detta för att få in mer kapital. Det kan göra exporter mer attraktiva, öka den internationella handeln in och ut ur landet samt potentiellt minska den nationella skuldnivån. Genom att göra landet ”billigare” via devalvering kan staten locka fler köpare till de exportvaror som landet säljer på den internationella marknaden.
Devalvering leder dock ofta till inflation. Det beror på att andra valutor är värda lika mycket som tidigare, så importkostnaderna blir högre för landet än de var förut, vilket i slutändan leder till att pengarna räcker till att köpa mindre.
Utbudsbrist
Ibland kan en verklig brist driva ner pengarnas värde. Om ett land exempelvis drabbas av krig eller en stor naturkatastrof som gör det svårt att få tag på basvaror, kommer priset på dessa varor rent naturligt att öka. Till följd av det blir landets pengar mycket mindre värda, eftersom det kostar mer att köpa samma saker.
I dessa extrema fall kan investerarnas beteende dessutom förvärra inflationen. Ett exempel är om invånarna i ett land räknar med så stor instabilitet att de tar ut och hamstrar alla sina sparpengar och andra tillgångar, som guld, smycken osv, för att undvika att förlora dem om en bank går i konkurs. Detta skulle också leda till brist på tillgångar i en ekonomi, vilket driver upp inflationen ytterligare i en ond cirkel.
För stor penningmängd
Motsatsen till kostnadsinflation som vi nämnde tidigare är när det finns mer pengar i omlopp i en ekonomi än konsumenterna vill spendera. Det här kan bero på flera saker, till exempel skattesänkningar (vilket innebär mer likvida medel för invånarna) eller en utbredd kultur av sparande i ett land.
Enligt den ekonomiska principen om utbud och efterfrågan minkar pengarnas värde när det finns mer pengar tillgängligt i ett finansiellt system än vad som efterfrågas.
Inbyggd inflation
Varje gång någon av de ovannämnda orsakerna till inflation håller i sig ett längre tag blir det landets ”nya normala”. Det här leder till vad man kallar för ”inbyggd inflation”, dvs. att effekterna av inflationen blir en del av en kontinuerlig cykel.
Exempelvis brukar priserna på varor med jämna mellanrum stiga. Arbetstagarna i landet kräver därför högre löner för att klara de ökade levnadskostnaderna. Därmed ökar deras disponibla inkomst, vilket leder till en större efterfrågan på konsumtionsvaror – vilket i sin tur driver upp priset på dem igen. Detta är i dag den vanligaste orsaken till inflation.
Exempel på extrema fall av inflation
Även om inflationen kan ha en del positiva sidor så kan den ibland vara så pass extrem att den skapar en snöbollseffekt (kallad skenande inflation), som i sin tur utmynnar i ett fenomen som kallas hyperinflation.
Denna panik, i kombination med ohanterliga och överdrivet höga kostnader på dagligvaror, har präglat några av de mest avgörande perioderna i modern tid.
Oljekrisen 1973
Efter Yom Kippur-kriget 1973 bestämde sig länderna i OAPEC (numera känt som OPEC, the Organisation of Petroleum Exporting Countries) för att införa ett oljeembargo mot de länder som hade stöttat Israel under kriget.
Bland dessa fanns några av världens mest inflytelserika länder, som USA, Storbritannien, Kanada, Nederländerna och Japan. Många länder importerade merparten av sin olja från OPEC och chocken som oljeblockaden innebar för det finansiella systemet fick oljepriserna att skena.
Embargot varade i nästan ett halvår och under den tiden steg oljepriset med över 200 %. Särskilt i USA var bränslepriset så volatilt att det ibland förändrades flera gånger under samma dag. Konsekvensen blev en betydande inflation på konsumtionsvaror för amerikanska medborgare, som även fick en dominoeffekt på den globala ekonomin.
Rysslands invasion av Ukraina 2022
Inte långt efter coronapandemins katastrofala konsekvenser vaknade invånarna i Ukraina den 24 februari 2022 till ljudet av skott och explosioner. Ryssland hade under ledning av president Vladimir Putin inlett ett fullskaligt militärt angrepp mot landet.
Det dröjde inte länge förrän majoriteten av det internationella samfundet införde sanktioner för att strypa all finansiering av konflikten. Detta ledde dock även till ökad inflation globalt eftersom resten av världen blev utan olja, spannmål, exportvaror och rubel som Ryssland tidigare hade tillhandahållit. EU-länderna, särskilt Tyskland, drabbades svårt när den mycket viktiga gasledningen Nord Stream 2 stängdes av.
Den långdragna konflikten fick priserna på bensin, diesel, de flesta matvaror och andra dagligvaror att stiga markant under 2022 och lamslog sårbara utvecklingsländer som redan kämpade med följderna av pandemin och en ökad fattigdom.
Konsekvenserna av inflation
Köpkraften urholkas
Inflation gör att pengarna som används till att köpa varor och tjänster blir mindre värda, vilket innebär att saker i praktiken kostar mer än förut. Samma livsmedel, bränslen eller andra varor blir dyrare, så människor måste få varje krona att räcka mycket längre för att ekonomin ska gå runt. Därmed minskar deras disponibla inkomst och köpkraft.
De fattiga blir fattigare
Situationen är inte helt och hållet negativ för den som äger tillgångar som stiger i värde när inflationen slår till. Fast egendom, vissa företags aktiepriser, pensionsfonder och investeringar i vissa råvaror fungerar inte sällan som praktiska skydd mot inflationen. På grund av att räntorna stiger (se nedan) kan värdet på dessa tillgångar öka vid inflation och på så vis kompensera för det faktum att värdet på likvida medel i praktiken har minskat.
Det här betyder att mindre förmögna människor som inte äger fast egendom eller den typen av investeringar alltid drabbas hårdast av inflationen. I samband med att köpkraften försvagas och priserna stiger blir samhällets fattiga tyvärr ännu fattigare när inflationen ökar.
Räntorna stiger
Som vi såg i våra tidigare exempel på hyperinflation kan en överdrivet hög inflation få förödande konsekvenser. För att förhindra detta höjer centralbankerna ofta räntorna för att stävja inflationen. Med hjälp av penningpolitiska åtgärder begränsar de utbudet av pengar för att driva upp lånekostnaderna (dvs. räntorna).
Det finns flera skäl till att de gör detta. Inflationen leder till minskad köpkraft i en valuta. När det sker kommer större långivare, såsom banker, att efterfråga en höjning av räntorna – räntebeloppet som de får debitera låntagare och räntebeloppet som de själva måste betala tillbaka till centralbankerna – som kompensation för att pengarna tappat i värde.
Ett ännu viktigare skäl är att centralbankerna vill förhindra att inflationen förvärras. När räntorna stiger blir lån, bolån och andra former av skuldförbindelser dyrare. Detta bromsar den överdrivna utlåningen och därmed den överdrivna konsumtionen. Följden blir att konsumenterna köper mindre eller billigare när det går, vilket är tänkt att driva ner priserna på varor och på så vis hålla köpkraften under kontroll.
Så mäts inflation
Det vanligaste sättet att mäta inflationen i Sverige är genom att titta på förändringen i konsumentprisindex (KPI). Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). För att jämföra inflationen mellan EU-länder och vissa EES-länder används det harmoniserade indexet för konsumentpriser, HIKP.
När inflationen mäts med hjälp av KPI tittar man på de aktuella priserna på varor och tjänster som konsumeras i Sverige och jämför dem med vad de kostade tidigare.
KPIF beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade boräntor tas bort. Sedan 2017 använder Riksbanken KPIF som målvariabel för inflationen eftersom det måttet inte förändras om Riksbanken ändrar sin penningpolitik.
HIKP baseras i grund och botten på samma data som KPI, med den skillnaden att kostnaden för boende inte tas med eftersom den beräknas väldigt olika i olika länder.
Fördelar och nackdelar med inflation
Fördelar |
Nackdelar |
Värdet på tillgångar som fast egendom, vissa obligationer och vissa råvaror (t.ex. guld) kan öka |
Köpkraften minskar för likvida medel |
Kontrollerad inflation kan vara bra för ekonomin då den förhindrar deflation |
Låg- och medelinkomsttagare får allt svårare att hantera de stigande kostnaderna |
Inflation utan räntehöjningar kan vara bra för låntagare |
Inflation utan räntehöjningar är dåligt för långivare, som banker |
Så kontrolleras inflationen
Inflationen kontrolleras på lite olika sätt beroende på land. I Europa är det till exempel Europeiska centralbanken (ECB) som styr inflationen i alla länder som har euron som valuta. I Sverige fyller Riksbanken samma funktion.
ECB mäter inflationen i alla länder i euroområdet med det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP).1 Med hjälp av sin penningpolitik kontrollerar ECB inflationsnivån i den mån det är möjligt i syfte att hålla den nere, men samtidigt undvika deflation.
ECB har även i uppgift att försöka stävja inflationen när den påverkas av andra externa faktorer. Exempelvis så höjde ECB flera gånger styrräntorna under 2022, upp till en rekordnivå i oktober 2022.2 Målet var att undvika skenande inflation till följd av skyhöga råvarupriser på bland annat gas och olja i spåren av Rysslands invasion av Ukraina.
Så hedgar du mot inflation
Hedging går ut på att öppna en position eller investering som du tror kommer att ge vinst i syfte att minska förluster på kort sikt på en redan öppen position utan att behöva stänga den. Du kan därför hedga mot inflation genom att öppna en position eller investera i ett tillgångsslag som brukar utvecklas väl vid ökad inflation och på så vis kompensera för eventuell inflationsrisk.
Även om inflationen får många typer av tillgångar (som likvida medel, dvs. de faktiska pengarna i ett land) att minska i värde, så kan andra typer av investeringar eller affärer prestera väl.
Några av de mer kända metoderna att hedga mot inflation är guld, fastighetsfonder (REIT:er) och vissa typer av obligationer, till exempel statsobligationer. Förhoppningen är att du genom att handla eller investera i dessa och andra tillgångar som ökar i värde vid hög inflation kan kompensera för andra förluster som inflationen kan orsaka.
Ett annat sätt att hedga mot inflation är att handla direkt på räntor via vår plattform. Det kan vara mycket effektivt eftersom räntorna är kopplade till inflationen och nära följer dess utveckling. Hos oss kan du använda CFD:er för att handla på ränteutvecklingen på diverse penningmarknader utan att behöva köpa några likvida medel som minskar i värde när inflationen ökar. Vi är världens största CFD-aktör.3
Vad är inflationsrisk?
Inflationsrisken är möjligheten att okontrollerad inflation som beror på makroekonomiska förhållanden snarare än medveten penningpolitik minskar köpkraften för ett lands valuta. Detta ökar risken för att värdet på dina eventuella investeringar eller likvida medel ska urholkas.
Så påverkar inflationen lönerna
I de flesta länder är tjänstesektorn en viktig – om inte den största – bidragsgivaren till ekonomin. Av det skälet påverkas inflationen i hög grad av lönerna.
När arbetstagarna får mer betalt ökar industriernas utgifter eftersom de måste betala högre löner. Detta kan ofta leda till så kallad löneinflation, eftersom det blir mycket dyrare för industrierna att bedriva sin verksamhet.
Om ingenting görs kan detta snabbt förvandlas till en ond cirkel, eftersom högre löner leder till högre inflation, som i sin tur innebär dyrare varor och tjänster. När dessa priser stiger brukar arbetstagare kräva högre löner för att klara de ökade levnadskostnaderna.
Inflation – sammanfattning
- Inflation innebär att pengarnas köpkraft minskar eftersom kostnaden för varor och tjänster stiger
- Det gör att ett lands valuta i praktiken blir mindre värd, eftersom du kan köpa mindre för samma mängd pengar
- Detta leder till att de fattiga blir fattigare, även om vissa tillgångar som fast egendom och del obligationer och råvaror kan öka i värde
- Inflation orsakas av antingen makroekonomiska faktorer, som utbud och efterfrågan på pengar, eller av centralbankernas penningpolitik
- Du kan hedga mot inflation. Du gör det genom att handla eller investera i marknader som guld eller fastigheter, som brukar öka i värde när inflationen ökar
- Hos oss kan du handla direkt på räntor via CFD:er för att hedga mot inflation
Källor:
1 Europeiska centralbanken, 2022
2 The New York Times, 2022
Fotnoter:
3 Störst i världen inom CFD-handel baserat på omsättning (exklusive valutahandel). Källa: Offentliga räkenskaper. Oktober 2021.
Denna information har sammanställts av IG, ett handelsnamn för IG Europe GmbH. Utöver friskrivningen nedan innehåller materialet på denna sida inte ett fastställande av våra handelspriser, eller ett erbjudande om en transaktion i ett finansiellt instrument. IG accepterar inget ansvar för eventuella åtgärder som görs eller inte görs baserat på detta material eller för de följder detta kan få. Inga garantier ges för riktigheten eller fullständigheten av denna information. Någon person som agerar på informationen gör det således på egen risk. Materialet tar inte hänsyn till specifika placeringsmål, ekonomiska situationer och behov av någon specifik person som får ta del av detta. Det har inte upprättats i enlighet med rättsliga krav som ställs för att främja oberoende investeringsanalyser utan skall betraktas som marknadsföringsmaterial. Se fullständig friskrivning och kvartalsvis sammanfattning.
Upptäck möjligheter på marknaderna
Utforska vilka marknader du han handla på – och ta reda på hur de fungerar – med våra kostnadsfria onlinekurser i IG Academy.
